Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Ökning av ansökningar om könsbyte

Publicerat fredag 15 september 2006 kl 06.00

Allt fler personer ansöker om könsbyte eller som de själva föredrar att kalla det, könskorrigering. På tretton år har ansökningarna tredubblats.

Förra året var det närmare 50 personer som ansökte om att få genomgå en kirurgisk operation. Av dem fick drygt 40 sin önskan uppfylld.

Maria är en av dem som fått sin önskan uppfylld. Hon motsvarade Socialstyrelsens rättsliga råds krav att få byta kön.

– Hur ska jag uttrycka det så att folk förstår? Jag ser ut som en kvinna, vilken som helst, 45 år, fräsch, snyggt klädd, som vilken kvinna som helst på stan. För ett par år sedan var jag väldigt muskulös, väldigt hårig, kortklippt, grov. Då såg jag ut som en slafsig bodybuilder och brydde mig inte särskilt mycket om mitt utseende, säger Maria.
 
Godkännande från Socialstyrelsen
Maria genomgick sina sista behandlingar för drygt ett år sedan. Men för att få ändra sin könstillhörighet och få den juridiskt godkänd, så krävs det att Socialstyrelsens rättsliga råd har gett sitt godkännande.

Historiskt är det nära dubbelt så många fler män som ansöker om könsbyte än kvinnor.

Könsbyte eller könskorrigering innebär en mångårig process med omfattande utredningar och att personen diagnostiserats som transexuell eller intersexuell, det vill säga att man tidigt i livet haft en längtan av att tillhöra det andra könet, eller att man bär spår av både man och kvinna.

500 har bytt kön
Enligt lagen ska personen dessutom vara ogift, steril, svensk medborgare och minst 18 år.

Sedan lagen tillkom 1972 är det drygt 500 personer som beviljats könskorrigering. En lag som är föremål för översyn idag för att bland annat åldergräns och kravet på sterilisering ifrågasatts.

Men det är långt mer än bara det yttre som drivit Maria och andra för att uppnå det juridiska könsbytet.

Ökad förståelse
Det har varit en tung resa, berättar hon med många utredningar följt av operationer och hormonbehandlingar. Men nödvändigt för att Maria skulle känna sig som en hel människa, säger hon.

– Jag har alltid varit en kvinna, jag har alltid varit en liten flicka, en tonårstjej. Jag har alltid varit en kvinna men instängd i en manskropp. Jag har aldrig varit en man.

Att ökningen av anmälningar varit så dramatisk de senaste åren, det uppskattar Bengt Lundström – med över tjugo års erfarenhet av arbete med transexuella och en av de två föredragande läkarna på Socialstyrelsens rättsliga råd – med att samhället blivit mera förstående för att det finns personer som skiljer sig från normen och att många med behoven av könskorrigering kunnat knyta och kontakter och hämta kunskaper om behandlingar genom internet.

– Det har ökat de senaste fem till tio åren nu till upp emot 50 fall per år mot att ha varit tio till femton fall per år. Jag tror att det beror på att det finns en sorts coming-out-process generellt i samhället för människor som inte är precis som normen anger. Det har nu en möjlighet att kommunicera via internet inte minst, säger Bengt Lundström.

Maria Repitsch
maria.repitsch@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".