Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Transnistrien röstar om att bli ryskt

Publicerat lördag 16 september 2006 kl 12.50
1 av 3
Floden i huvudstaden Tiraspol i Transnistrien. Foto: Jesper Lindau/SR.
2 av 3
Olga Conop.
3 av 3
Gherman Ghenadie.

En långsmal remsa land vid den långsamma floden Dnestr, något större än Blekinge, trotsar på lördagen både EU och USA och folkomröstar om att ansluta sig till Ryssland.

Transnistrien är en rysktalande republik som i början på 1990-talet bröt sig ur det annars rumänsktalande Moldavien.

– Detta land är ett monster. Ett fåtal människors monopol på makt och ekonomi, det hävdar Gherman Ghenadie, journalist i den transnistriska lilleputt-huvudstaden Tiraspol.

Moldavien delades
Under ett intensivt inbördeskrig 1992 med hundratals döda delades den gamla sovjetrepubliken Moldavien och Transnistrien ligger här än, landet på andra sidan floden.

Ukraina, Georgien och de centralasiatiska länderna, alla är de scener för andras konflikter: ett allt mer aktivt ställningskrig mellan USA och Ryssland, så även detta loja lilla Transnistrien

President George Bush har själv markerat: Moldavien måste hållas samman och vill ha ut rysk trupp som finns bredvid floden.

Ryssland å sin sida stödjer Transnistrien och kallar styrkan för fredsbevarande trupp.

I botten styr pengarna
Viaceslav Popescul, lärare i juridik i Tiraspol, berättar att det är propagandan som styr. Transnistrierna ska tro att de är den ryska fronten, bålverket mot gamla fiender; USA och EU.

Men Viaceslav säger att det handlar om pengar.

Det finns så mycket affärsmän som styr våra liv. I Transnistrien har ryska investerare fått köpa upp det offentliga för en spottstyver, bolag de sedan driver eller har sålt vidare och tjänat massor med pengar, berättar Viaceslav.

Kan ha gått för långt
För att dölja det måste en illusion av etniska skillnader och hot hållas vid liv, här är de ryssar, på andra sidan floden är de rumäner, det får inte glömmas, därför en folkomröstning om att ansluta sig till Ryssland.

Olga Conop är litteraturvetare och tror att det kanske är för sent. Efter 15 år skulle det bli svårt och smärtsamt att ena landet igen.

Jesper Lindau
jesper.lindau@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".