Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Sämre spermier i jordbruksområden

Publicerat tisdag 19 september 2006 kl 12.10

En undersökning av mäns spermiekvalitet som gjorts i USA tyder på att spermierna blir sämre i jordbruksområden där det används mycket bekämpningsmedel.

– Män som bodde i jordbruksområden i Missouri hade sämre kvalitet på spermierna än män i stora städer som Minneapolis, Minnesota eller New York, säger professor Shanna Swan vid universitetet i Rochester.

Vad som förvånade forskarna var att spermiekvaliteten var förhållandevis bra i storstäder som Minneapolis och New York, där man kunde vänta att olika föroreningar skulle ha en negativ effekt.

Höga halter av ogräsmedel
I stället är det alltså i jordbruksområdena i Missouri som man ser kraftigt försämrad kvalitet, sämre än i Minnesota. Detta trots att resultaten gäller män i normalbefolkningen, inte bönder.

Man undersökte 15 olika bekämpningsmedel i männens urin. Tre ogräsmedel och ett insektsmedel hittade man i högre koncentrationer, bland annat diazinon, malathion och atrazin.

– De hittades oftare och i högre nivåer i fall med sämre spermiekvalitet än normalt, säger Shanna Swan.

Antalet spermier hos männen med högre halter av bekämpningsmedel var bara hälften av antalet hos kontrollgruppen. På sikt är detta effekter som kan påverka fortplantningsförmågan.

Det här är en liten studie och forskargruppen i Rochester kommer nu att göra en mer omfattande undersökning.

Danska män har dålig spermiekvalitet
Också i Sverige och övriga Europa bedrivs forskning av fortplantningsstörningar hos både människor och djur. I ett forskningsprogram kallat ReproSafe ingår flera svenska forskningsinstitutioner.

– Det pågår en hel del sådana studier, och man jämför olika regioner i Europa. Exempelvis, om man jämför Danmark med Finland och Baltikum så har danskarna väldigt dålig spermiekvalitet. Orsaken till det kan vara livsstil, gener eller miljö. Det vet man inte än, säger Ulf Magnusson vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Ingrid Gustavsson
ingrid.gustavsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".