Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Forskning efterlyses om effekter av genmodifiering

Publicerat måndag 25 september 2006 kl 06.00
Bo Gertsson vid en försöksodling med genmodifierad raps.

I Sverige saknas ordentliga studier av de långsiktiga effekterna av genmodifierade grödor, menar två forskare i en ny rapport som skrivits på uppdrag av Naturvårdsverket.

I Sverige saknas i stort sett långtidsstudier av eventuella ekologiska effekter från utsättning av genetiskt modifierade organismer i form av växter eller djur. Det framgår av en kommande rapport om kunskapsläget när det gäller risken för genspridning, som gjorts på uppdrag av Naturvårdsverket.

Framför allt saknas långtidsstudier, säger författarna, professor Nils Ryman och forskaren Stefan Palm vid institutionen för populationsgenetik, Stockholms universitet.

– Jag tror det är centralt att man verkligen definierar behovet av långtidsstudier. En gen eller flera gener som sprids ut i naturen, det tar flera generationer innan vi ser vad som kommer hända med dem, säger Nils Ryman.

– Det är väldigt mycket forskning om vad som kan ske men det finns lite konkreta resultat än, säger Stefan Palm.

Forskarna har koncentrerat sig på tre grupper genmodifierade organismer: raps, fiskar och träd. I Sverige är det hittills bara jordbruksgrödor som har godkänts för fältförsök.

Träd sprider sig
I skogsbrukets strävan att öka produktionen kan det bli attraktivt i framtiden med nya snabbväxande trädslag. Där kan det finnas andra ekologiska risker, träd kan till exempel inte begränsas lokalt på samma sätt som jordbruksgrödor.

– Träd har en förmåga att sprida sina gener snabbt och på stora avstånd. Då är det viktigt att vi inte får en okontrollerad genspridning, säger Stefan Palm.

Tar inte riskerna på allvar
Rapportförfattarna anser att en del av de forskare och företag, som sysslar med genmodifierade organismer hittills tagit alltför lättvindigt på eventuella negativa ekologiska långtidseffekter, Nils Ryman.

– Man beaktar dem nästan inte alls. Man hävdar också att man inte sett några negativa effekter men då kan man också fråga vad man letat efter och under hur lång tid? Och har man inte gjort det är det klart att man inte ser några effekter, säger han.

Ingrid Gustavsson
ingrid.gustavsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".