Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Diskriminerade mår oftare psykiskt dåligt

Publicerat måndag 25 september 2006 kl 05.30

Personer som utsätts för diskriminering har ofta sämre psykisk hälsa än andra. Det visar en ny studie som gjorts av Folkhälsoinstitutet och ombudsmännen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, etnisk tillhörighet eller handikapp.

För Amir Amirriazi, som har ett fysiskt funktionshinder och arbetar för Handikappades riksförbund, är det inte oväntat att diskriminering påverkar människors hälsa i så hög grad.

– Många känner sig ledsna och besvikna, vilket senare blir en depression, för att de inte vet vad de har för möjligheter. Så det vill jag hälsa till politikerna, att det är deras uppdrag och ansvar att ta det här på allvar och jobba hårdare, säger Amir Amirriazi.

Frågor om hälsa
Drygt 56 000 personer svarade på den enkät som Folkhälsoinstitutet skickade ut tidigare i år. De fick svara på frågor om de tycker sig ha blivit diskriminerade vid något tillfälle under de senaste tre månaderna och om hur de upplever sin fysiska och psykiska hälsa.

Det visade sig vara tre till fyra gånger vanligare med psykisk ohälsa bland dem som utsatts för diskriminering. Det handlar framförallt om stress, men även svår ängslan och oro, ångest, sömnsvårigheter och självmordstankar.

Flera grupper
De grupper som upplever sig ha blivit diskriminerade är framförallt yngre personer, kvinnor, funktionshindrade, homo- och bisexuella och personer med utländsk bakgrund.

Enkäten visar också på ett samband med den fysiska hälsan, men det är svagare.

I gruppen som tycker sig ha blivit diskriminerade var det en till två gånger så vanligt att personer mådde fysiskt dåligt, säger Jonas Frykman som leder projektet.

Ökad kunskap
Jämfört med tidigare studier så är det nu fler som anger just diskriminering som skäl när de har blivit utsatt för kränkande behandling, säger Jonas Frykman. Han tror att det kan bero på att medvetenheten har ökat.

– En möjlig förklaring kan vara att människor är mer medvetna om diskrimineringsfrågor. Det har debatterats i media och det finns en lagstiftning som möjligtvis har börjat få fäste, så det kan vara en orsak, säger han.

Något för politiken
Jonas Frykman tycker att forskare nu bör gå vidare och titta mer på sambandet mellan diskriminering och hälsa, och säger att forskningen i slutänden kan få politiska konsekvenser.

– Har man tillförlitliga mått att mäta förekomsten av diskriminering, kan man synliggöra på ett tillförlitligt sätt att det påverkar hälsan, då är det klart att man kan tycka att det bör lyftas på den politiska dagordningen. Kopplat till att man mäter något kan man också fördela ekonomiska resurser och prioritera politiskt, om det nu är det man vill. Det här är ett kunskapsprojekt, och förhoppningsvis bidrar vi med kunskap inom det här området, säger Jonas Frykman.

Kristina Jogestrand
kristina.jogestrand@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".