Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Kvinnor tjänar 4 400 kronor mindre i snitt

Publicerat måndag 25 september 2006 kl 11.47
Klicka för grafik!

Uppdaterad 16:30
Löneskillnaderna mellan män och kvinnor består, förra året tjänade en kvinna i genomsnitt 4 400 kronor mindre i månaden än en man. Även om man räknar in ålder, utbildning och arbetstid och yrke så finns skillnaden kvar.

Kvinnor som är födda på 1980-talet har 94 procent av männens lön, jämfört med 81 procent för kvinnor födda på 1940-talet.

Bland de tio yrken som har högst löner, som piloter och värdepappersmäklare, är 26 procent av de anställda kvinnor.

Inom de yrken där lönerna är lägst, som köksbiträden och barnskötare, är 77 procent kvinnor.

Ingen rimlig förklaring
Christina Eurén vid Medlingsinstitutet har ingen förklaring till varför skillnaden finns kvar.

– Det går för trögt helt enkelt. En del bakgrundsfaktorer har vi inte med som att vara chef eller inte, säger hon.

Att vara chef, som Christina Eurén tar upp, är en faktor som bidrar till högre lön. Att vara chef är inget kvinnoyrke.

I den undersökning som Statistiska Centralbyrån och Medlings-institutet presenterade på måndagen visar det sig att bara en fjärdedel av kvinnorna jobbar i yrken där de högsta lönerna finns.

Piloter och vd:ar högst på skalan
Högst ligger verkställande direktörer och chefer för statliga verk, där ligger månadslönen på 63 600 krono. Som nummer två kommer piloter och sedan högre tjänstemän och politiker.

Men andelen kvinnor i yrken med de lägsta lönerna är desto fler: tre fjärdedelar. Lägst ligger kaféföreståndare med en lön på 16 600 kronor följt av köks- och restaurangbiträden och som nummer tre kommer hotell- och kontorsstädare.

Samma skillnad består
Skillnaden i kvinnors och mäns löner har varit i stort sett densamma sedan 1992 och även om man bortser från yrke, ålder, utbildningsnivå och hel- och deltid och det förvånar Christina Eurén.

– Det händer i stort sett ingenting och det är överraskande, säger hon.

JämO mycket missnöjd
JämO Claes Borgström, tycker siffrorna är beklämmande.

– Det är djupt befästa föreställningar om kvinnors arbete och mäns arbete där vi vet att kvinnors arbete värderas lägre, det är en del av förklaringen. En annan är att män ofta arbetar på högre nivåer i organisationer. Det kallas ibland för en saklig löneskillnad men den bygger ofta på befattningsdiskriminering, att män avancerar snabbare och bättre i organisationen, säger Claes Borgström.

JämO tycker siffrorna är ett dåligt betyg åt Sverige. Och att män och kvinnor är på olika nivåer i organisationen är ingen ursäkt, menar han.

– Man brukar kalla det för glastak. Vissa kommer igenom det men som grupp ser det fortfarande likadant ut. Det är oerhört beklämmande, det är ett riktigt dåligt betyg åt ett samhälle som strävar efter jämställdhet, säger han.

Nu startar JämO en stor granskning av arbetsgivarna till runt en miljon personer och han utesluter inte hårdare rättsliga tag för att komma till rätta med problemen.

– De flesta är väl ändå emot lönediskriminering men det finns en tröghet och då tror jag tvång eller lagstiftning kan vara ett stöd, säger Claes Borgström.

Eva Stenström
eva.stenstrom@sr.se

Christer Hillbom
christer.hillbom@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".