Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Forskning om arvsanlag gav Nobelpris

Publicerat onsdag 4 oktober 2006 kl 11.49
Kornberg.

Den amerikanske forskaren Roger Kornberg får årets Nobelpris i kemi. Han får priset för upptäckten av hur arvsanlagen i cellerna kopieras för att sedan skapa de proteiner som bygger upp alla organismer.

– Jag är fortfarande förstummad och skakad. Mina första tankar går till alla mina begåvade och hårt arbetande medarbetare och kolleger, jag står i stor tacksamhetsskuld till dem, säger Robert Kronberg.

Roger Kornberg var först med att skapa en verklig bild av hur den så kallade transkriptionen, kopieringen av arvsanlagen, ser ut på molekylnivå hos alla organismer som har en cellkärna.

Viktig kunskap om sjukdomar
Kunskapen om transkriptionen har stor betydelse för medicinen, eftersom störningar i processen är inblandad i en rad sjukdomar; till exempel cancer, hjärtsjukdomar och olika inflammationer.

Om transkriptionsprocessen inte fungerar tynar organismen bort inom några dagar.

En illustration är vad som händer vid svampförgiftning med exempelvis vit flugsvamp. Då upphör kopieringsmekanismen, cellerna dör och njurar och lever upphör att fungera.

Son till Nobelpristagare
Roger Kornberg är 59 år gammal och arbetar vid Stanford University School of Medicine i Kalifornien. Hans far, Arthur Kornberg, har även han fått Nobelpriset för forskning om DNA och arvsanlag.

Enligt Anders Liljas, professor i molekylär biofysik vid Lunds universitet, är Roger Kornbergs forskningsresultat mycket viktiga.

– Om det är någon bit av kroppens system som vi inte förstår överhuvudtaget så är vi helt handikappade. När det gäller kopieringen av DNA till RNA, som är en helt vital bit, och en viktig komponent i differentieringen av de ursprungliga cellerna till de olika specialiserade cellerna som finns i våra kroppar; i ögon, i fötter, i tarmar, säger Anders Liljas, professor i molekylär biofysik vid Lunds universitet.

Kan man säga att det här också är grunden för den stamcellsforskning som bedrivs idag?

– Det är kopplat mycket starkt till stamcellsforskningen. Stamcellerna är inte specialiserade medan de celler som sedan sköter jobbet ute i kroppen, som sköter muskler och vad det är, de är specialiserade. Själva transkriptionsprocessen leder den här utvecklingen så att cellerna får olika specialiteter och olika funktioner.

Om du ser in i framtiden, vad kan det här få för betydelse när det gäller medicinsk forskning och så vidare?

– Det är klart att det här kommer att ligga mycket långt in i framtiden, men det finns många sjukdomar som är relaterade till just transkriptionen och defekter i den. Till exempel cancer. Cellens öde bestäms av vad som kopieras.

Så den här kunskapen sprids nu till alla möjliga olika typer av forskargrupper?

– Det stora framsteget kom år 2001, och sedan har det ungefär årligen kommit nya bidrag från Kornbergs grupp, där man gör allt djupare insikter i systemet och förstår bättre och bättre hur det fungerar, säger Anders Liljas.

Ingrid Gustavsson
ingrid.gustavsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".