Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Etniska särlösningar allt vanligare

Publicerat måndag 9 oktober 2006 kl 06.00

Flera svenska kommuner har förskola, komvux eller arbetsmarknadsåtgärder som riktar sig endast till en grupp människor med en och samma etniska eller kulturella bakgrund. Det visar P3-programmet Fronts enkät bland Sveriges 20 största kommuner.

I Malmö finns flera så kallade särlösningar bara för gruppen romer. Claudia går på Irisskolan, ett komvux för romer, och hon trivs bättre där än i den vanliga svenska skolan.

– Det är många som inte tycker om zigenare, för de brukar kalla oss för tjuvar, säga att vi ljuger och luras. Jag kände mig utanför ibland och backade ur. Men här kan jag vara avslappnad och andas. De trivs med sitt, vi trivs med vårt, säger Claudia.

DO stödjer
Den här kommunala vuxenutbildningen för romer i Malmö har startats för att förbättra förutsättningarna för romerna. Få av dem som är över 40 år idag har gått i skolan, arbetslösheten hög och diskrimineringen är utbredd.

Genom att romerna får gå tillsammans ska självförtroendet öka och då blir skolresultaten bättre, tror Malmö kommun.

Metoden får stöd av DO, ombudsmannen mot etnisk diskriminering, där Domino Kai har hand om romska frågor.

– Just idag ser jag inga andra alternativ. Om de här lösningarna inte skulle finnas tror jag att väldigt många föräldrar skulle känna sig så pass hotade och rädda, säger Domino Kai.

Allt fler omfattas
Mer än hälften av Sveriges 20 största kommuner har någon form av separata kurser eller åtgärder för människor med en särskild kulturell eller etnisk bakgrund, visar Sveriges Radios enkät.

En majoritet av kommunerna säger att antalet personer som omfattas har blivit fler.

Det handlar till exempel om romska förskolegrupper i Sundsvall, utbildning för somaliska kvinnor i Borås och arabisk förskola i Uppsala.

Ministern ogillar lösningen
De flesta av kommunerna tror att integrationen ökar med insatserna, eftersom fler får kunskap om det svenska systemet, men moderata riksdagsledamoten och nyblivne migrationsministern Tobias Billström tycker tvärt om att risken är stor för att segregationen ökar.

– Den största risken är att man bygger in något i systemet som verkar segregerande från början. Om man bara talar ett språk på fritiden, på resterna, med kompisarna, med släktingar och vänner, då är kanske skolan det enda fönstret när det gäller svenska språket. Hade vi vunnit valet i Malmö hade de här förskolorna försvunnit, säger Tobias Billström.

Matilda Uusijärvi, P3 Front
p3front@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".