Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Afghanistan vill befrias från minor

Publicerat tisdag 30 juli 2002 kl 05.00
Kabinettet i Afghanistan bestämde på måndagen att landet ska ratificera 1997 års internationella konvention mot landminor.
De sovjetiska trupperna som invaderade Afghanistan för 23 år sedan och de olika stridande fraktionerna inom landet - alla använde sig av minor. Minor är billiga vapen, men de drabbar civilbefolkningen när de ligger kvar i marken i decennier. 150 till 300 människor dödas eller lemlästas av minor varje månad, och de afghanska sjukstugorna tvingas ägna sig åt amputationer av människor som trampat på en mina. Ingen vet hur många Ingen vet exakt hur många minor som lämnats kvar. En del människorättsorganisationer talar om fem till tio miljoner minor, men brittiska Halo Trust som arbetat med minröjning i Afghanistan i mer än tio år, bedömer att antalet är cirka 650 000. I vilket fall som helst är effekterna förödande. Minorna ligger oftast vid byar längs med tidigare frontlinjer mellan Norra Alliansen och talibanerna, berättar Tom Dibb på Halo Trust. Minorna förhindrar utveckling Många afghanska flyktingar bor i tältläger intill vad som praktiskt taget är rena minfält. Andra vågar inte återvända hem, eftersom det kan finnas minor alldeles intill deras hus och eftersom de inte kan plantera sina grödor i den minerade jordbruksmarken. Därmed förhindras den ekonomiska utvecklingen och självförsörjningen på den afghanska landsbygden. 1997 års konvention mot landminor betyder att de länder som godkänt avtalet inte får använda, lagra eller sälja landminor. Afghanistan blir det 126:e landet i världen som ratificerar konventionen och enligt FN kan landet vara fritt från minor i bebodda områden inom tio år. Symbolisk handling Men pengarna för att göra jobbet måste komma utifrån och internationella humanitära organisationer har ju i många år sysslat med minröjning i Afghanistan, med tusentals lokalt anställda minröjare. Frågan är om det har någon egentlig betydelse att regeringen nu skriver på ett avtal. Ja, förutom att det är en betydelsefull symbolhandling är det också viktigt att visa de lokala krigsherrarna runtom i Afghanistan, att regeringen inte tolererar att någon använder minor framöver. Men även om avtalet skrivs på menar Tom Dibb att det viktigaste är att de minor som finns i marken faktiskt tas bort.
Gunilla Kinn
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.