Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Flamskyddsmedel kan verka som manligt könshormon

Publicerat söndag 22 oktober 2006 kl 10.00

En ny studie av bromerade flamskyddsmedel visar att de kan påverka hormonsystemet i manlig riktning hos människor. Tidigare studier av flamskyddsmedel har konstaterat hormonella effekter, som liknar kvinnligt könshormon.

I studien, som har gjorts vid universiteten i Örebro och Umeå har man undersökt tio olika bromerade flamskyddsmedel.

– Vi fann att en av dem hade en kraftig verkan och hade samma funktion som manligt könshormon vid koncentrationer som var endast tio gånger högre än hormonet själv, säger Per-Erik Olsson, professor i biologi vid Örebro universitet.

Testat på människor
De bromerade flamskyddsmedlen har köpts i Sverige som råvara och man har testat dem på mänskliga celler i laboratorium.

En rad olika kemikalier misstänks ha hormonstörande effekter. Det vanligaste är att miljögifter kan utveckla feminina drag hos djur, till exempel fiskhannar, som innehåller inte bara spermier utan också äggceller.

Kraftig reaktion
Men i den här studien, som har antagits för publicering av Journal of Medicinal Chemistry har man kunnat visa något mycket ovanligt, nämligen att mänskliga celler påverkas i maskulin riktning av flamskyddsmedel, säger Per-Erik Olsson.

– Eftersom effekten var så kraftig trodde vi att något var fel, och därför tog vi hjälp av kollegor för att ta reda på att vi hade rätt substans. Men det visade sig att den här substansen är så potent som den verkade från början, vilket är betydligt mycket mer än vad man sett hos många andra hormonstörande ämnen, säger Per-Erik Olsson.

Vad innebär det här i förlängningen när det gäller risker för människor och djur?

– Det som det kan betyda är att om man utsätts för en sådan här kemikalie så kan den ge effekter som leder till att man får mer manliga drag. Däremot vet vi inte var den används, det har vi lyckats få reda på.

Vad blir nästa steg i forskningen?

– För oss är nästa steg att se hur många andra arter det här påverkar, hittills har vi bara undersökt människan. Sen ska vi göra försök på råttor för att se om det kan ge olika typer av missbildningar, säger Per-Erik Olsson.

Ingrid Gustavsson
ingrid.gustavsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".