Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Nedläggning av Arbetslivsinstitutet påverkar fackens EU-bevakning

Publicerat söndag 22 oktober 2006 kl 12.30

Nästa år försvinner Arbetslivsinstitutet, och det kan komma att få konsekvenser för de fackliga organisationernas EU-bevakning som till viss del finansieras av Arbetslivsinstitutet. Därför finns nu en oro att LO:s TCO:s och Saco:s gemensamma kontor i Bryssel kan komma att försvinna.

Något som oroar Sven Svensson som är chef för kontoret och som tycker att det är viktigt att fackföreningsrörelsen har en fortsatt närvaro i Bryssel.

– Det som sker i Bryssel påverkar ju arbetsrätten, arbetsmarknadspolitiken och villkoren för våra medlemmar. Till exempel tjänstedirektivet, som vi har lagt ner oerhört mycket arbete på och där vi tror att vi är på väg att få en lösning som är acceptabel, men som hade varit katastrofalt för svenska löntagare om det hade gått igenom i sitt ursprungliga skick, säger han.

Fem miljoner kronor
Det rör sig om över fem miljoner kronor som Arbetslivsinstitutet varje år ger till fackföreningsrörelsen för informera om och bevaka EU ur ett arbetsmarknadsperspektiv.

På kontoret i Bryssel upprätthåller man också kontakter med EU-institutioner och framförallt med andra fackliga organisationer inom EU.

Bidraget utgör ungefär en tredjedel av den direkta EU-verksamheten som de fackliga organisationerna bedriver - ett anslag som för övrigt höjdes av den förra borgerliga regeringen och som senare socialdemokratiska regeringar har upprätthållit.

Hoppas på anslag
Därför hoppas Sven Svensson att regeringen ändå kommer att besluta om att ge facken något EU-anslag, något som arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin inte vill kommentera eftersom man inte bestämt sig än.

Men frågan är varför staten ska vara med och betala för fackföreningsrörelsens EU-bevakning.

– Man har bedömt att det är ett intresse för Sverige att kunskapen om EU ökas brett bland fackligt aktiva och fackliga medlemmar. Verksamheten som drivs i Bryssel tar emot massor av människor på studiebesök och ökar kunskapen om det som sker där. Det utgör en plattform för svensk påverkan av EU, säger Sture Nordh, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO.

Vad kommer ni att göra för prioriteringar om ni inte får de här pengarna?

– Det är en väldig försvagning i våra möjligheter att diskutera EU-frågorna brett i Sverige och ha en svensk påverkan av utvecklingen i EU i viktiga frågor på arbetsmarknaden. Ingen av de fackliga organisationerna kan i dag ta fram de pengar som leder till att vi kan behålla verksamheten.

En angränsande verksamhet som också hotas är forskningsprojektet Saltsa som drivs av Arbetslivsinstitutet, LO, TCO och Saco.

”Bra för samhället”
Saltsa har till uppgift att bedriva forskning om svenska och europeiska arbetslivsfrågor, och som enligt Saco:s ordförande Anna Ekström är av stort intresse för hela samhället.

– Det har ju varit forskning som har varit inriktad på den framväxande inre marknaden inom EU, den har varit inriktad på nya arbetsmiljöproblem. Det har varit väldigt nyttigt och bra forskning som inte hade gjorts om inte de här pengarna hade avsatts för det, säger hon.

Katarina Helmerson
katarina.helmerson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".