Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Akademiker övertar visst polisarbete

Publicerat söndag 22 oktober 2006 kl 16.45
Kräver utbildning.

Akademiker ersätter pension-erade poliser som brottsutredare och analytiker. Sammanlagt har 59 akademiker anställts till tjänster som tills för bara några år sedan poliser kunde söka. Polisförbundet är kritiskt.

Polisförbundet anser att en särskild polislegitimation måste införas.

De 59 akademikerna som anställts är till exempel ekonomer, statsvetare, sociologer, kriminologer eller statistiker, i Skåne, västra Götaland och i Stockholm.

Antingen jobbar de med att utreda olika brott eller så hjälper de olika avdelningar inom polismyndigheterna med att sammanställa statistik och göra analyser om olika typer av brott.

De här akademikerna som anställs kommer inte att få bära vapen som en polis får göra och de får inte heller hämta brottsmisstänkta för förhör, även om de här akademikerna får utföra själva förhöret.

Utbildning i förhörsteknik
Under hösten får de utbildning var tredje vecka i till exempel förhörsteknik och hur de ska skydda sig i olika hotfulla situationer.

Polisförbundet med ordföranden Jan Karlsen är mycket kritiskt.

– Man urholkar professionen polis alltmer. Till slut vet inte vi vem som ska göra vad och medborgarperspektivet suddas ut ganska ordentligt, därför att medborgarna kommer att förstå allt mindre vad som sker inom svenska polisen, säger Jan Karlsen.

Underlätta generationsväxlingen
Tanken är att de här akademikerna helt enkelt ska ta över arbetsuppgifter från poliser som ska pensioneras inom något eller några år, alltså för att underlätta generationsväxlingen.

Rikspolischefen Stefan Strömberg har ingen förståelse för polisförbundets ilska.

– Jag kan egentligen inte se annat än fördelar. Polisen är en organisation som har väldigt många arbetsuppgifter och de blir allt mer komplexa. Det betyder att vi behöver när det gäller exempelvis analys av brottslighet och liknande. När det gäller utredningar behöver vi personer med delvis annan erfarenhet som vi kan specialutbilda på vissa områden och då tror vi att detta är en mycket intressant grupp, säger han.

Legitimation för poliser
Polisförbundet vill nu införa en legitimation för poliser, med sjuksköterskelegitimationen som modell för att stärka polisernas yrkesroll, och därmed särskilja vilka arbetsuppgifter en polis får utföra jämfört med en akademiker, säger polisförbundets ordförande Jan Karlsen.

– Det finns etiska koder. Du måste ha genomgått utbildning på ett visst föreskrivet sätt. Det finns en mängd åtagande bitar i detta och det innebär att sedan får inte vem som helst utföra de här arbetena. Man kan jämföra det med en sjuksköterska. En legitimerad sjuksköterska får utföra vissa moment på ett sjukhus med dig som individ. Det får inte vem som helst göra.

– Nu sätter man in civila människor att göra polisiära arbetsuppgifter och det tycker vi är fel.

Avfärdar kraven
Men rikspolischefen Stefan Strömberg avfärdar polisförbundets krav om en legitimerad polis.

– Polislegitimation är naturligtvis ett kårintresse för dem som i dag exempelvis är med i Polisförbundet för man vill slå vakt om de här uppgifterna. Jag menar att polisen har ett bredare krav än detta och det betyder att vi bör komplettera med andra kompetenser, säger han.

Jan Andersson, Göteborg
jan.andersson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".