Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Lag om bruk av narkotika används fel

Publicerat torsdag 26 oktober 2006 kl 05.00

Det var för ungdomarnas skull som riksdagen stiftade en lag som gör det kriminellt att ha narkotika i kroppen. Men det är inte ungdomarna polisen använder lagen mot. Ekots granskning visar att lagen främst används mot äldre missbrukare.

Moderaten Gun Hellsvik var justitieminister i början av 90-talet och den som drev igenom lagen.

– Syftet var helt och hållet att få möjlighet att fånga upp unga människor som var på väg in i ett missbruk, den möjligheten fanns inte förut, säger hon.

När du säger unga, vilka år tänker du på då?

– För mig är det främst 15 till 18. Har vi en myndighetsålder på 18 år, måste man betraktas som vuxen då, säger Gun Hellsvik.

Lagen om att det skulle bli brottsligt att vara påverkad av narkotika infördes 1993, för att fånga upp ungdomar under 18 år. Därför kan polisen idag drogtesta de som misstänks vara påverkade.

Bara åtta procent var under 18
Men bara åtta procent av de som polisen testade förra året var under 18 år, visar statistik från Rättsmedicinalverket, som Ekot tagit del av.

Betydligt fler var över 40 år. Nästan hälften var över 25 år.  

Den lag som skulle fånga upp ungdomar används alltså i första hand mot äldre missbrukare.

Thomas har dömts flera gånger för att ha brukat narkotika. Han är en typisk person som polisen griper: 38-år gammal, har missbrukat heroin i många år och brukar vara på Sergelstorg i Stockholm.

– Jag ska vara ärlig, ungdomarna ska de ta, för de ska inte knarka. Men de gamla, det är onödigt att ta deras knark de slutar ändå inte. Blir de av med det fixar de nytt, de är så sjuka. De måste ha det, säger han Thomas.

Tidig upptäckt
Tanken med att förbjuda bruket av narkotika var bland annat att Socialtjäsnten tidigt skulle upptäcka ungdomar som började missbruka. 

Eftersom nästan bara myndiga testas idag får lagen sällan någon effekt.  

Till den som är vuxen skickar Socialtjänsten bara ett brev och hoppas att personen hör av sig. Det är inte ens tillåtet att kontakta föräldrarna.

– De får ut ett brev där vi talar om att vi finns. De breven skickas ut av en administrativ assistent. Det blir upp till dem att ta kontakt, säger Åsa Malmgren, chef missbruksektionen i Vantör i Stockholm.

Daniel Velasco
daniel.velasco@sr.se

Bo-Göran Bodin
bo.goran.bodin@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".