Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Fackliga organisationer mister miljoner

Publicerat torsdag 26 oktober 2006 kl 05.55

Nästa år går de fackliga organisationerna miste om nästan 100 miljoner kronor i statliga bidrag för olika former av utbildningar. Det berör utbildning av representanter till bolagsstyrelser och skyddsombud.

Det upprör Anette Karlsson, som arbetar fackligt inom Vårdförbundet. Hon har lunchpaus från en arbetsmiljökurs på tjänstemannafacken TCO:s kursgård Bergendal i utkanten av Stockholm.

– Det ligger väl i samhällets intresse att vi kan utveckla arbetsorganisationerna. Därför behövs det investeras pengar i det. Den här investeringen får man ut mångdubbelt senare, när man utvecklar det som man har gjort på arbetsplatserna utifrån de kunskaper man har, säger hon.

Det är lunchtid för deltagarna i Kvinnors arbetsmiljö och för alla andra, som går på kurs i den vita herrgården Bergendal, som är TCO:s kursgård.

Osäker framtid
Men framtiden för de här kurserna är osäker nu när regeringen vill att statens bidrag på mer än 45 miljoner kronor försvinner.

Pengar som har utgjort hälften av det som arbetsmarknadens parter, framförallt facken, har använt för bland annat utbildning av skyddsombud och löntagarrepresentanter i bolagsstyrelser.

Det staten har varit med och betalt går tillbaka till 1970-talet  när flera olika lagar inom arbetsrätten infördes. Inte minst medbestämmandelagen krävde att fackets medlemmar skulle utbildas.

Det var ett led i att fördjupa den ekonomiska demokratin, säger professorn i ekonomisk historia, Mats Isaksson.

– Det var en tanke om att man måste ha utbildade personer som skulle hantera den här lagstiftningen. Alla avtal som skulle ingås i det här krävde ju mycket kunnande. Det är helt nytt tänkande, säger han.

Ett mer sentida tillkommet bidrag, som också försvinner, är nästan 50 miljoner årligen till facken för att på olika sätt främja vuxnas lärande.

Även om ingen på näringsdepartementet vill bli intervjuad så säger statssekreterare Eva Uddén Sonnegård till Ekot att facket får stå för de här kostnaderna själva framöver.

LO kritiskt
Det är en hållning som Ulla Lindquist, andra vice ordförande i LO och ansvarig för utbildnings- och arbetsmiljöfrågor, inte håller med om.

– Det är reglerat i arbetsmiljölagen, att det ska finnas skyddsombud på varje arbetsplats. Därför har man avsatt pengar för att man ska kunna utbilda dem. Det är en viktig del i arbetsmiljöarbetet att inte sådant ska betalas med de fackliga pengarna. Det ska gå via statens eller arbetsgivarnas medel, säger Ulla Lindquist.

– Det finns en lagstiftning om styrelserepresentation. I samband med att den kom till avsatte man pengar så att man skulle kunna utbilda, säger hon.

Det ligger väl i facket intresse att ha representanter i styrelserna?

– Är man styrelseledamot räcker det inte med att man får den utbildningen som är finansierad av staten. Man måste vara kunnig om facken överhuvudtaget. Där har vi väldigt mycket facklig utbildning, säger Ulla Lindquist.

Katarina Helmerson
katarina.helmerson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".