Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Kommunerna läcker vatten

Publicerat måndag 5 november 2007 kl 06.42
Grafik:Niklas Kaldner

Kommunernas vattenledningsnät är på flera ställen så dåligt att det läcker ut mängder med vatten som aldrig når fram till hushållen och industrierna. Det handlar totalt i Kalmar län om så mycket som EN femtedel av allt vatten som produceras visar en kartläggning som Sveriges Radio har gjort.

Det är framförallt galvaniserade stålledningar från 50- och 60-talen som står för utläckaget i kommunerna. Flera kommuner har också ledningar kvar ända sen 40-talet. En del är ännu äldre, från sekelskiftet, men de är oftast av bättre kvalité, och rostar inte sönder.

Kostsamt
Utläckaget drabbar inte miljön, med gör att det läggs miljontals kronor på att producera vatten som aldrig används. Det handlar ofta många mindre läckor under jord som man måste mäta med särskild utrustning för att upptäcka.

Sveriges Radio har kartlagts svinnet genom att jämföra hur mycket vatten som produceras med den mängd som går att ta betalt för. Det mesta av svinnet förklaras av läckorna, men en del har naturliga förklaringar, som att kommunen inte alltid mäter och tar betalt för det vatten som används av spolbilar eller räddningstjänsten.

Värst är läget i Högsby och Västervik

- Det är en tickande bomb säger tekniska chefen i Högsby Peter Siilak.

I Högsby försvinner 39 procent av vattnet innan det når fram till hushållen och industrierna men det är svårt att få gehör för de nödvändiga investeringarna eftersom det skulle kräva att man höjde vattentaxan för konsumenterna och Högsby har redan idag länets högsta vattentaxa.

I Västervik är svinnet i snitt 36 procent och det finns delar av kommunen som har över 50 procents läckage. Ett arbete har nyligen påbörjats för att föbättra situationen. (Mer kommentarer om det kommer senare under dagen i nyhetssändningarna och här på sr.se/kalmar)

28 procent i Hultsfred
Hultsfred försvinner 28 procent. Största problem i Hultsfreds kommun finns i Målilla, Järnforsen, Rosenfors och Mörlunda. Och driftschef Lars Lundgren säger att han inte är nöjd men att man blir bättre varje år.

- Vi jagar hela tiden läckor. Satsar två miljoner om året och gör kartläggningar och tar samhälle för samhälle, säger Lundgren.

Borde uppmärksammas mer
I Kalmar kommun där svinnet är runt 16 procent tycker kommunala bolaget Kalmar Vattens VD Jörgen Madebrink att problemet borde uppmärksammas mer.

- Kalmar ju som mål att växa till 70.000 invånare till 2014 och även om vi inte har vattenbrist idag så ska vi ju inte slösa med våra resurser genom att vi har stora läckage i vårt vattenledningsnät, säger Jörgen Madebrink.

Nu förbereds för en stor satsning i Kalmar nästa år. 29 miljoner kronor satsas på att byta ut gamla ledningar och för att klara det ekonomiskt föreslås en höjning av VA-avgiften med 9 procent.

Nybro
I Nybro kommun är svinnet 20 procent. Hans Klasson som har hand om vattenfrågorna i kommunen, säger till Sveriges Radio Kalmar att han tycker kvaliteten är ganska bra. När man renoverat avloppsledningarna har man nämligen sett att vattenledningarna som ligger brevid, sett bra ut och därför byter man inte ut dem, utan åtgärdar enbart avloppsledningarna.

Emmaboda
I Emmaboda som har ett läckage på 17 procent, främst på ledningar från 50 och 60-talen säger VA-chef Åsa Albrektsson att det finns mycket att göra på vattenledningarna, men också på avloppssystemet.

Mönsterås
I Mönsterås med ett svinn på 17 procent är problemet störst i kommunens södra delar, som Timmernabben, Ålem och Blomstermåla och VA-chef Christer Holmgren säger att målet är att minska utläckaget med 30 procent under en treårsperiod och att man nu koncentrerar de sig på de dåliga näten i södra kommundelen.

Mörbylånga
I Mörbylånga gjordes ett större arbetet på vattenledningsnätet på 70-talet och idag är läckaget där 18 procent.

Torsås
I Torsås där 19 procent av vattnett aldrig når fram medger Tommy Sigvardsson att man inte byter ut i den takt man ska. Han säger att de idag bara gör akuta ingrepp. Det är tänkt att det ska göras en plan men det finns inte pengar till några satsningar just nu.

Sigvardsson säger även att största problemet egentligen är inläckaget från åar som kan ställa till det för reningsverken om det kommer mycket.

Borgholm
I Borgholm där ”bara” 11 procent läcker ut förklaras det bättre resultatet med att det nyligen gjorts stora satsningar.

- Kvalitén är bra. Kommunen har sanerat för 40-50 miljoner de senaste 5-6 åren, säger Bo Persson i Borgholm.

Oskarshamn
I Oskarshamn har läckaget minskat från 25 till 11-12 procent på tre år sen man åtgärdat vattenläckor.

- Det är relativt bra med huvudledningarna däremot finns det problem med servisledningarna, säger VA-chef Per Arne Erlandsson.

Vimmerby
Också Vimmerby har klarat sig förhållandevis bättre än grannkommunerna med ett läckage på runt 10 procent. Deras VA-chef Manuela Karlsson ser ändå problemet med läckorna som en tickande bomb som borde uppmärksamas mer än den gör idag.

- Det skulle kunna vara mycket bättre, på lång sikt håller det inte att ha en förnyelsetakt som är idag, säger Manuela Karlsson.

Snittet i länet är 20 procent.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".