Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Oskarshamn

Världens största kokvattenreaktor i Oskarshamn

Publicerat tisdag 3 maj 2011 kl 10.26
Världens största kokvattenreaktor
(1:38 min)
Oskarshamns tredje reaktor blir snart världens största kokvattenreaktor. Foto: OKG

Oskarshamns tredje reaktor kan snart stoltsera med att snart vara världens största kokvattenreaktor i drift.

När effekthöjningen nått sin topp i mitten av maj kommer den att vara den kokvattenreaktor som producerar mest elektricitet i världen.

-- Småningom kommer den att vara världens största kokvattenreaktorer och producerar 1450 megawatt, säger Annika Karlsson, informatör på OKG som driver Oskarshamns kärnkraftverk.

Ungefär hälften av alla 440 reaktorer i världen är kokvattenreaktorer.

Just nu ökas effekten i reaktorn till hela 1450 megawatt, det är tre gånger så mycket som den minsta reaktorn i Oskarshamn.

Sedan reaktorn stod klar 1985 har effekten i och med detta ökat med nästan 50%. Detta är ett led i uppgraderingen av alla reaktorer som görs i Sverige, tätt efter följer Forsmarks tredje reaktor som ska upp till samma nivå.

När man fått upp effekten till max kommer man stänga ner hela reaktorn för en tid och se över de delar som bytts ut inför effekthöjningen, det handlar bland annat om de lager till stången som den 72 meter långa turbinen sitter fast på. Stoppet av reaktorn görs i samband med den revision som genomförs varje år då man byter ut en femtedel av det uranbränsle som driver reaktorn.

Men det kraftiga uppgraderingen ifrågasätts av säkerhetsskäl.

-- Att bygga om dem så att de kommer upp till den nivån som skulle gälla om man bygger ett helt nytt kärnkraftverk idag, det är ingen mening. Det är bara att riva och bygga nytt, säger ingenjör Lars-Olov Höglund. som tidigare jobbat med kärnkraft på Vatten fall.

Strålsäkerhetsmyndigheten medger att en nybyggnation är mycket säkrare, men det som redovisats av kraftbolagen är tillräckligt säkert för att ge tillstånd till uppgraderingen, det .

-- Du tar ut mer effekt ur reaktorn och då måste du se till att du har tillräckligt med kylkapacitet och har de marginalerna med dig. Så länge du de inte tummar på den delen, så kan vi inte neka dem till att gå upp, säger säger Lennart Carlsson, chef för kärnkraftssäkerhet vid Strålsäkerhetsmyndigheten.

Fakta: Så fungerar ett kärnkraftverk

Ett kärnkraftverk producerar el genom att ånga leds till turbiner som går till en generator. Det är alltså ungefär som en ångpanna.

Genom kärnklyvningen eller fissionen av uranatomkärnor bildas stora mängder värme. Stället där man klyver atomkärnorna kallas härd. Vatten, som kallas processvatten, pumpas upp till härden där vattnet blir till ånga av värmen.

Ångan leds vidare till turbiner som driver en generator. Trycket från ångan driver generatorn och gör att den börjar alstra el - alltså som en ångpanna!

Ångan leds sedan vidare till en kondensator för att kylas ner och användas igen. Kondensatorn kyls ofta av havsvatten, men havsvattnet leds direkt ut till havet igen, eftersom det aldrig har kontakt med processvattnet. Det har alltså aldrig kontakt med något radioaktivt.

När processvattnet kondenserats används det till att kyla härden igen.

Källa:#link=252029#

Fakta: Säkerhet i kärnkraftverk

Barriärsystemen. Källa: OKG

Flera av säkerhetssystemen i ett kärkkraftverk har samma uppgift, men är olika tekniska lösningar på samma problem. Reaktorsäkerheten bygger på ett barriärsystem och försvarsnivåer.

#bild=1581183#Barriärsystemet består av fem barriärer.

  1. Den första barriären är bränslet självt, som är ickevattenlösligt och i keramisk form. Kristallerna har en bra förmåga att binda kärnklyvningen och bränslet tål en temperatur på 2800 grader Celsius utan att smälta.
  2. Den andra barriären är bränslets inkapsling, som består av zirkaloy, en zirkonlegering. Kapslingsrören är mycket tåliga.
  3. Den tredje barriären är reaktortanken med tillhörande rörsystem av tjockt stål. Kallas för primärsystemet.
  4. Den fjärde är reaktorinneslutningen, som består av är kraftigt armerad betong, med ingjuten gastät stålplåt. Den tål ett tryck på 5 bar. Den består också av en vattenbassäng som extra avkylningssystem.
  5. Den femte barriären är själva reaktorbyggnaden, som ska klara flygplanskrascher, jordbävingar och översvämningar.

Försvarsnivåerna består av fem nivåer som handlar om hur man arbetar för att undvika haverier.

  • Den första nivån är förebyggande; kontroller, säkerhetsanalyser och välutbildad personal  hör hit.
  • Den andra nivån handlar om driftsstörningar och att upptäcka fel.
  • Den tredje nivån handlar om att de olika systemen inte ska kunna slås ut samtidigt av samma fel.
  • Den fjärde nivån är konsekvenslindrande och handlar om att man ska kunna hålla de radioaktiva ämnena under kontroll även om säkerhetssystemen misslyckats.
  • Den femte nivån handlar om lindring av konskekvenser vid ett utsläpp, och handlar om samverkan med myndigheter.

30-minutersregeln är något som är specifikt för svenska kokvattenreaktorer. Man har analyserat en rad haverisituationer och lagt in automatiska lösningar för dessa i systemen, vilket gör att kontrollrumsoperatörerna får tid att överblicka situationen inna de börjar försöka jobba med problemet manuellt.

Källa:#link=253237#

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".