Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sverige

Färre uteliggare men fler utan permanent bostad

Publicerat tisdag 10 januari 2012 kl 20.02
Cirka 280 personer saknade helt boende under veckan då socialstyrelsen gjorde sin kartläggning. Foto: Leif R Jansson/Scanpix.

Färre människor är uteliggare - men hemlösheten ökar. Det visar en utredning som Socialstyrelsen har gjort. Även om det är färre som är uteliggare så är det allt fler som har svårt att få tag på en egen bostad men ändå lyckas få tak över huvudet.

Annika Remaeus är projektledare för kartläggningen vid Socialstyrelsen.

– Vi har gjort en mätning under en vecka 2011. Om vi jämför med kartläggningen 2005 har det skett en ökning, med ungefär 4000 personer, när vi använt ungefär samma definition. Det som är positivt är att det är betydligt färre som sover ute. Den troligaste anledningen är att kommunerna erbjuder tak över huvudet och att det är en trend att man inte vill ha personer som sover ute; man vill hjälpa till, säger hon.

I kartläggningen från 2011 ger man enligt Annika Remaeus en mer rättvis bild av verkligheten än den kartläggning som gjordes 2005; nu tar man med personer som bor i boendelösningar som socialtjänsten ordnat, tex träningslägenheter, försökslägenheter och lägenheter med sociala kontrakt.

Männen är i majoritet bland de hemlösa men andelen kvinnor ökar. Omkring 400 barn levde under hemlösa förhållanden utanför familjen, enligt Socialstyrelsen. Vanligast var att de bodde ho bekanta eller i försökslägenheter.

Michael Anefur från Kristianstad tillträdde som regeringens hemlöshetssamordnare för tio dagar sedan nu.

Enligt honom ger rapporten ett gott underlag för hur det kommande arbetet ska bedrivas med att ge landets kommuner stöd till mer långsiktiga rutiner mot hemlösheten.

Hyresvärdarnas ökade krav är ett problem, menar han.

– Ett stort problem är de här sociala kontrakten som är tänkta som en övergång. Där hyresgästen sedan visar att han eller hon kan sköta hyra och allt. Då ska ju det sedan i teorin gå över till ett eget förstahandskontrakt. Men i och med att många kommuner exempelvis säger att de inte räknar försörjningsstöd som en fast inkomst, och att de då inte är kvalificerade till förstahandskontrakt, då blir det naturligtvis ett problem. För det stoppar upp kedjan så att säga, säger Michael Anefur.

Marika Markovis är direktor för Stockholms stadsmission som bedriver arbete för hemlösa och socialt utsatta i Stockholm. Hon är kritisk till regeringens arbete.

– Det krävs en väldigt bred samverkan i samhället för att bryta hemlösheten, och den kan inte bara dirigeras från regeringen. Men målen, och ekonomiska incitament, kan skapas av regeringen. Där har man i den senaste budgeten avsatt ungefär åtta till tio miljoner för hemlöshetsfrågan. Bara Stockholms stad avsätter 150 miljoner per år, så åtta miljoner på nationell nivå är ingenting, säger Marika Markovis.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".