Modiga barn räddar liv via 112

 Femåriga Selma Hägglund från Karlskrona vet vad hon ska göra när någon har gjort sig riktigt illa.

– 112 – lätt att slå, säger Selma.
Det är en ramsa som många barn fått lära sig för att komma ihåg nödnumret.

Jakob n Cronman leder ett forskningsprojekt vid Linköpings Universitet som undersöker barns samtal till SOS. Tvärtemot vad han och hans team förväntade sig så är samtal från barn inte svårare att handskas med än dem från vuxna, de kan till och med vara lättare.

– Barn ifrågasätter inte operatörernas frågor, det gör vuxna. Stressade, berusade eller arga vuxna förstår inte alltid varför man behöver prata så mycket innan ambulansen kommer, säger Jakob Cronman.

Gjorde första hjälpen på mamma
– Barn är generellt mycket bra på att svara på frågor, säger Roland Kranz på SOS Alarm och berättar om en elvaåring som ringde 112 för att mamman låg livlös på soffan. Med operatörernas hjälp lyckades hon ge hjärt- och lungräddning till sin mamma och ordnade samtidigt så att lillebror sprang ner i trapphuset och ställde upp dörren med hjälp av en sko, så att ambulanspersonalen kunde komma in. Mamman klarade sig.

I år satsar SOS Alarm extra på att nå ut till barn så att de ska våga ringa om det händer en olycka. En som inte skulle tveka är Myrra Nordensson från Karlskrona.

– Jag skulle ringa 112. Jag har ingen egen telefon men då skulle jag nog låna någon annans, säger hon.

Här finns till exempel sagoböcker, spel och annat för barn från SOS Alarm.

Josefin Patzauer Lundén
josefin.lunden@sr.se