Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Kalmar län

Vårdpersonalen litar inte på patientsäkerheten

Publicerat torsdag 13 juni 2013 kl 11.57
Utvecklingschefen: "Ambitionsnivån kanske inte uppfylls helt"
(1:29 min)
1 av 2
Krister Björkegren. Foto: Landstinget
Lise-Lott Persson. Foto: Glenn Möllergren/Sveriges Radio.
2 av 2
Lise-Lott Persson. Foto: Glenn Möllergren/Sveriges Radio.

Personalen inom sjukvården håller på att förlora förtroendet för det system man använder för att rapportera fel och brister i vården. Sjuksköterskor och läkare anser att man gör massor med rapporteringar, men att de inte leder till någon förändring.

Det här framgår av en undersökning där över 4 000 sjukvårdsanställda berättar om hur de upplever sin situation.

– En kollega hade gjort avvikelserapport och fick ett svar av den ansvarige av typen "vi ska titta på det här". Då hade det gått ett år, säger Lise-Lott Persson, kirurgsköterska.

– Vi har ett system som vi måste utveckla och en ambitionsnivå som kanske inte helt uppfylls, säger Krister Björkegren, utvecklingschef på landstinget.

Enligt rapporten upplever cheferna både felanmälningssystemet och många andra aspekter av patientsäkerheten som bra eller till och med mycket bra.

Men sjuksköterskor och läkare säger att nästan ingenting av det här fungerar tillfredsställande. Och när det gäller till exempel personaltätheten är situationen, enligt läkarna, akut dålig.

Anledningen till att de anställda känner mindre benägenhet att anmäla avvikelser nu än tidigare tror Lise-Lott Persson alltså hänger ihop med att anmälningarna ändå inte får någon effekt.

– Man kan rapportera saker som inte fungerar i till exempel journalsystemet, vilket kollegor har gjort, ständigt. Man gjorde anmälningar, men man såg ingen förändring, så då lade man av, säger Lise-Lott Persson.

Ungefär 500 läkare och närmare 1 500 sjuksköterskor har svarat på enkäten. Det är sammanlagt 16 frågor som har ställts. Frågorna handlar till exempel om hur man som anställd uppfattar patientsäkerheten, personaltätheten, stödet från chefer och högsta ledning, och hur systemet för att anmäla fel och brister fungerar.

Svaren har tre nivåer - man kan tycka att situtationen är tillfredsställande, otillfredsställande eller har ett "prioriterat utvecklingsbehov" - vilket väl på ren svenska borde betyda att det är riktigt illa.

På 15 av de 16 frågorna tycker både läkare och sjuksköterskor att saker och ting fungerar otillfredsställande eller värre än så. Cheferna tycker däremot att 12 av 16 områden fungerar tillfredsställande.

De fyra områden även cheferna är mindre nöjda med är alla sådana som ligger lite utanför det som cheferna själva direkt kan påverka. När det gäller frågor som är väldigt tydligt förknippade med chefernas eget beteende är de tvärtom extremt nöjda.

En absolut toppnotering ger cheferna till exempel faktorn "En icke straff- och skuldbeläggande kultur" - där läkare och sjuksköterskor tvärtom tycker att det situationen är otillfredsställande.

Det här är också något som rapportförfattarna har reflekterat över. Man skriver bland annat såhär:

"Vi upplever att säkerhetskulturen skiljer sig mellan personal som arbetar med direkt patientkontakt och chefsgruppen. Denna diskrepans kan ses både i resultaten och i de öppna svaren. Som ledare är det viktigt att försöka överbrygga den klyftan.

Att chefernas svar skiljer sig så avsevärt mot medarbetarnas upplevelser av säkerheten bör tas på allvar då uppsatta mål och gemensam strävan på sikt kan upplevas som främmande för flera medarbetare."

En som håller med om det är Lise-Lott Persson. Om man har helt olika bilder av hur saker och ting fungerar är det nog inte lätt att få förbättringar till stånd:

– Nej, då är det väl svårt att komma någonvart, om man inte kan kommunicera och jobba mot samma mål. Man kanske lever i tron att det är bättre än vad det är, säger hon.

Krister Björkegren tror inte att det är så illa:

– Cheferna har en väldigt bra inblick och vi har ett väldigt bra arbete runt hela det hår området. Samtidigt är det självklart så att vi kan bli bättre, säger Krister Björkegren.

Politiker diskuterar vårdpersonalens bristande förtroende

Samtidigt som landstinget har arbetat för att höja patientsäkerheten i sjukvården så säger personalen att säkerheten har blivit sämre - det framgår av en rapport som nyligen har blivit känd, en rapport där nästan samtliga landstingsanställda har svarat. Och politiker ur båda läger är överens om att man måste ta de här signalerna på största allvar.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".