Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Öland

Dykningar vid krigsskeppet Mars kan reda ut hur skeppet sjönk

Publicerat måndag 15 juli 2013 kl 18.22
Dykningar vid 1500-talsskeppet Mars ändrar historieskrivningen om sjöslaget
(4:59 min)
1 av 7
Dykare före nedstigning till vraket Mars på 70 meters djup. Foto: Mikaël Wenger, P4 Kalmar.
Teknikdykaren John Jonsson assisteras vid påklädning av dykardräkt. Foto: Mikaël Wenger, P4 Kalmar.
2 av 7
Teknikdykaren John Jonsson assisteras vid påklädning av dykardräkt. Foto: Mikaël Wenger, P4 Kalmar.
En tunna lina är enda kontakten med världen ovanför. Foto: Tomasz Stachura.
3 av 7
En tunna lina är enda kontakten med världen ovanför. Foto: Tomasz Stachura.
Mars hade över hundra kanoner. Foto: Tomasz Stachura.
4 av 7
Mars hade över hundra kanoner. Foto: Tomasz Stachura.
Över hundra kanoner ska undersökas - många ska bärgas. Foto: Mattias Vendelgård
5 av 7
Över hundra kanoner ska undersökas - många ska bärgas. Foto: Mattias Vendelgård
Från höger depåfartyget Triad, dykarnas fartyg och till vänster Lille Skutt.
6 av 7
Från höger depåfartyget Triad, dykarnas fartyg och till vänster Lille Skutt.
Den första bärgade Falcon-kanonen. Foto: Ingemar Lundgren.
7 av 7
Den första bärgade Falcon-kanonen. Foto: Ingemar Lundgren.

Krigsskeppet Mars - omringat och sänkt av danskar och lübeckare 1564 - har blivit ett hett forskningsobjekt både utomlands och i Sverige sedan det återfanns för två år sedan nästan två landmil ut från Böda Hamn på Norra Öland. I veckan avslutas dykundersökningar som kan komma att ge svaret på hur det gick till när skeppet sänktes.

I veckan ska årets dykningar vara slut. Flera dykare från olika delar av Sverige men även utomlands, hade redan bokat hemresa när vår reporter besökte dykplatsen. Arbetet är beroende av bra väder, så länsstyrelsens dyktillstånd som varar till in i september kommer troligen inte att användas. Det blir för farligt för dykarna när våghöjden är över en meter.

Felaktig historiebeskrivning

En av de mest aktiva forskarna vid vraket är krigshistorikern Ingvar Sjöblom vid Försvarshögskolan, som skriver en avhandling om den svenska örlogsflottan på 1500-talet:

– Det fanns en redogörelse för att Mars' roder sköts sönder och att det gjorde henne försvarslös, men det är felaktigt.
– Vi har hittat rodret på bottnen; plåtbeslagen är bortrostade men trärodret är helt. På samma sätt hoppas han undersöka andra historiska uppgifter, som att en orsak till Mars' undergång var att en "stenbössa", en stor järnkanon, exploderade och lyfte mellandäcket upp i luften, säger Ingvar Sjöblom.

Stacks i brand

Klart är ändå att fartyget stacks i brand genom ett regn av fyrbollar från fiendeskeppen. Skrovet är ännu idag svartbränt. Ett antal kanoner förmodas också ha exploderat av hettan. Branden blev så våldsam att fienden inte ens hann plundra Mars på de begärliga kanonerna innan hon sjönk. Därför är hon också unikt välbevarad; om bronskanonerna tas upp ökar antalet som räddats i Sverige från sju till 110!

Svåra förhållanden

En rad olika forskardiscipliner är representerade i arbetet med Mars. Marinarkeolog Johan Rönnby berättar om svårigheterna att jobba på över 70 meters djup i Östersjön där hon ligger:

– Det är kolsvart redan vid 30 meter - sen ska de ner ytterligare 40. Därför sänkte vi idag ned en ljusrigg som lyser upp en yta stor som en fotbollsplan därnere. Det måste vara en häftig syn, säger Johan Rönnby.

Gör modell i 3-D

Dykaren och fysikdoktorn Joakim Holmlund berättar om förberedelserna för att skanna hela fartyget tredimensionellt:

– Vi ställer sonarer runt henne, skickar pulser och mäter ekona. På så vis kan vi bygga upp en modell av Mars. Det är en enorm känsla att vara nere i Mars, säger Joakim Holmlund vidare. Hon är ofattbart stor!

Sin tids stridsflyglpan

De gamla örlogsskeppen var sin tids spetsteknologi, ungefär som ett stridsflygplan idag, eller till och med en rymdfärja, säger marinarkeologen Johan Rönnby. Det var så man såg på dem - som utomordentliga prestationer av modern teknik och kunnande.

– Örlogsskeppet Mars är egentligen unikt på alla sätt, att hon byggdes redan på 1500-talet, under Erik XIV regeringstid. Hennes ofantliga storlek - 1800 ton mot regalskeppet Vasas 1200. Att hon var bestyckad med över hundra kanoner - de allra flesta i brons. De två tyngsta vägde närmare fem ton, avslutar krigshistorikern Ingvar Sjöblom.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".