Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Kulturemma om översättningshysterin i Så mycket bättre

Publicerat torsdag 6 november 2014 kl 11.00
Emma Sandebäck. Foto: Nick Näslund/Sveriges Radio.

P4 Kalmars publiknätverksmedlem och kulturspanare Emma Sandebäck konstaterar att det råder översättningshysteri i årets upplaga av TV4:s program Så mycket bättre. Men hur funkar det i praktiken, bra eller dåligt?

Läs Emmas spaning via vår sajt!

Emma Sandebäcks kulturspaning 5/10 2014

So much better..?

En lördag i oktober bänkade sig 2,2 miljoner tittare framför tv-apparaterna och såg säsongsstarten av ”Så mycket bättre”. Nu höjs ju i och för sig alla tittarsiffror för alla program där Carola deltar, men ändå, det är en hög tittarsiffra. Spännande i år är att det inte bara är sång och musik som diskuteras, utan också språk.

Vi har två deltagare som uteslutande sjungit och skrivit låtar på engelska, Ola Salo och Amanda Jensen. Övriga deltagare, Orup, Kajsa Grytt, Carola, Love Antell och Johan T Karlsson sjunger främst på svenska.

Detta har gjort att det råder översättningshysteri i programmet i år, något som undertecknad uppskattar mycket. Dels för att låtarna omedelbart blir annorlunda än originalet, dels för att det upplevs som om artisten i fråga verkligen har jobbat med texten om man bemödat sig med att göra en översättning.

För egen del, men flera verkar hålla med mig, fungerar dessa översättningar väldigt väl. Nu brukar det vara så att sånger sjungna på vårt modersmål gör att att låten slår högre på vårt känsloregister än en låt på annat språk. Alltså borde vi ha något svårare att ta till oss Ola Salos och Amanda Jensens översättningar.

Så tror jag inte är fallet när det gäller dessa två. De har jobbat med texten och får ihop fina översättningar. Ola Salo har t.ex. gjort ”Trouble on the double” av Orups ”Trubbel för oss alla”, Amanda Jensen har knåpat ihop ”When we dig for gold in the USA” av ”När vi gräver guld i USA”.

Att artister väljer att sjunga och skriva låtar på engelska är egentligen fascinerande. Rent marknadsekonomiskt förstår man varför, du kan knappast slå i den stora världen om du sjunger på svenska. Men, du måste behärska engelskans variationer för att klara av att skriva låttexter på engelska.

Orup gjorde ett försök under sin karriär att översätta låtar till engelska och försöka slå utomlands. Det gick sådär... Därefter är det svenska som gäller för honom. Men, Jenson och Salo skriver enkom på engelska och behärskar säkerligen därmed språket och dess känslovärld.

De engelska influenserna på vårt språk är annars en fråga som relativt många har åsikter kring. Att vi påverkas av det anglosaxiska språkområdet, främst USA, är inget som vi kan förneka eller förhindra helt. Vi kan däremot vara uppmärksamma på hur vi hanterar denna situation.

Det är under efterkrigstiden som inlåningen från engelskan ökar, även om den förekom dessförinnan. Det språk i Europa som dock påverkats mest av engelskan är inte svenskan utan tyskan har det visat sig. Tyskarna har haft en vurm för det amerikanska och har det lättare rent grammatiskt än vad vi har att direktimport lånord.

I svenskan får vi problem med bestämd artikel när det gäller vissa ord. Hur ska vi t.ex. skriva ”date” i bestämd form? Svenska språkvårdare har också arbetat för att försvenska lånord.

Ett land vars språkvårdare arbetat ännu hårdare för liknande insatser är de franska. Där är de engelska lånorden få och där försvaras franskan även lagen!

Vi lånar ord på olika sätt. Vi kan bl.a. direktimportera då vi tar lånordet rakt av, t.ex. after work, airbag, briefa teamet. Vi kan också ha översättningslån då vi översätter ordet i fråga, t.ex. mjukvara, kalkonfilm m.fl.

Ordförrådet är det som påverkas mest av lånorden medan grammatiken är svårare att påverka. Ofta är det nya företeelser som vi tar in lånord för att beteckna. Men, vi kan också använda engelskan för att variera vokabulär och skapa nyansskillnader.

Det som har skett de senaste åren är att ord som förut haft en viss betydelse i svenskan i och med engelskan får betydelseglidning. Ordet börjar genom påverkan från engelskan betyda något annat, som exempel kan ges orden ”karaktär” och ”spendera”.

Det är områden som har många kontakter med engelskspråkiga områden som också tar in många lånord, t.ex. media, reklam, mode och sport. När det gäller högre studier, främst inom ekonomi och vetenskap, förlorar svenskan också domäner.

År 2001 gjorde forskaren Harriet Sharp en undersökning som visade att ekonomer hon intervjuat använde fyra engelska ord i minuten när de talade, de kunde inte hitta orden på svenska.

Läser man svenska dagstidningar är ungefär var hundrade ord i dem ett engelskt lånord har undersökningar visat (Engelskan i svenskan är skum på ytan, Olle Josephsson, SVD, 23/12-2013).

Kommer då engelskan ta över vårt språk? Behöver vi ens vara rädda för det? Nej, menar forskarna 

Om det är något vi ska vara rädda för så är det att de som använder svenskan, alltså vi, börjar föreställa oss engelskan som ett bättre språk än andra. Man kan dra paralleller till 1700-talet då man avgudade Frankrike i vårt land och hovet talade franska.

Gustav III lär till och med ha utbrustit ”je suis blessé!” när han sköts på maskeradbalen, men vi talar ju inte franska i dag menar Holmberg i sin artikel.

Faran ligger kanske i just detta om man som språkanvändare börjar nedvärdera sin egen kultur och sitt eget modersmål. Men, det kan bara vi själva råda bot på – svenska språket äger ju faktiskt bara vi språkanvändare. Ja, och så Orup då som konsekvent vägrar sjunga på engelska.

Höstens boklista

Som boktips i dag har en pockettopplista från en bokhandel i länet valts ut.

Nummer ett på listan är Gillian Flynns succéroman Gone Girl, som också har blivit film. Den handlar om Nick och Amy som efter framgångsrika år i New York förlorar jobb och framtidstro och flyttar tillbaka till Nicks hemstad i Missouri. På morgonen till deras femte bröllopsdag är Amy försvunnen. Försvinnandet tyder på strid och snart pekar alla trådar polisen drar i mot Nick.

Nummer två på topplistan är Nobelpristagaren Patrick Modianos Lilla Smycket där Thèrése tror sig känna igen sin nu döda mor i en kvinna i gul kappa. Thèrése börjar följa efter kvinnan vilket leder henne in i hennes förflutna, ett förflutet hon starkt försökt förtränga.

Bronsplatsen tas av Jojo Moyes och hennes Livet efter dig. Kaféarbetande Lou som försörjer sina föräldrar tar jobb som sällskapsdam åt den totalförlamade Will – en man som hade ett vackert yttre, ett bra jobb och en snygg flickvän innan en mc-olycka förändrade allt. Tillsammans utsätter de varandra för prövningar utan att veta de kommer förändra varandra helt.

Veckans kulturtips

Lördag 8 november kl. 11.45 spelar ”Strömers sista pack” på biblioteket i Högsby. Det är fri entré, så passa på! På eftermiddagen är det auktion i Skälsbäck kl. 15 i den gamla skolan. Där säljs också ostkakor, hantverk och självklart finns det kaffeservering.

I Virserum på Konsthallen är det radioläger för ungdomar där de får skapa i bild, text, film eller vad man nu kommer på i samarbete med P4 Kalmar.

I Hultsfred spelar sedan Dileva på Hotell Hulingen på lördag kväll. Som vanligt händer det grejer i hela länet!

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".