Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Glapp mellan socionomers utbildning och verkligheten

Publicerat måndag 24 november 2014 kl 06.08
"Hur bemöter man ett barn som vill ta livet av sig? Jag vet inte"
(2:06 min)
Studenter. Foto: Bertil Ericson/TT
Foto: Bertil Ericson/TT

Socionomutbildningen kritiseras för att vara för bred. Flera socialsekreterare känner sig inte tillräckligt rustade för att möta verkligheten. Men meningen är att utbildningen ska vara bred.

– Det är en väldigt stor utmaning att sitta i ett rum med en familj och ha svåra samtal med barn, det har vi ju ingen förberedelse alls för, säger Elin Franzén, som jobbar som socialsekreterare i Hultsfreds kommun.

– Det kan ju vara barn som vill ta livet av sig eller utsatts för sexuella övergrepp. Hur bemöter man det? Jag har ingen aning. Jag har inte fått någon utbildning i hur man i ett samtal kan svara på det.

Sedan i somras är det krav på att de som jobbar som socialsekreterare ska ha socionomexamen. Samtidigt vittnar flera anställda om att de inte har tillräckligt med sig i bagaget från utbildningen för att klara de uppgifter som krävs.

– Man läser lite om allt, så när man kommer ut så har man inte den spetskompetens man måste ha, säger alltså Linda Herborn Olsson som jobbar som socialsekreterare i Kalmar.

Men enligt Tomas Egeltoft som är utredare på universitetskanslerämbetet och som granskat socionomutbildningarna så är den generella inriktningen helt i linje med uppdraget. Myndigheten har snarare kritiserat program som varit alltför nischade mot något yrke.

– Det handlar om en utbildning som ger en examen på grundnivå och tanken med en sådan är att ge en bredd, säger Tomas Egeltoft.

Frågan hur glappet mellan utbildningen och den kommunala verkligheten ska överbryggas har kommit upp i de samtal som förs på nationell nivå där bland annat representanter för socionomutbildningarna är med.

– Lärosätena själva är mycket positiva till att ta fram vidareutbildningar. Det pågår också många olika försök att hitta rimliga former för inskolning, säger Kerstin Svensson som är prefekt i Lund och som företräder den nationella samarbetskommittén.

Samtidigt påpekar Kerstin Svensson att även kommunerna måste ta sitt ansvar. 

– Kopplingen mellan universitetet, utbildningen, och arbetslivet skulle vi kunna göra mycket mycket bättre, säger Agneta Jöhnk som är avdelningschef på Sveriges kommuner och landsting.

– Så att det inte blir för akademiserat när man läser och sedan kommer rakt ut i den brutala verkligheten.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".