Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

I väntan på beskedet för apatiska Armando

Publicerat tisdag 2 december 2014 kl 14.46
"Varje dag är det stressigt att inte veta vad som händer i morgon"
(3:53 min)
Ernada Hasanovic. Foto: Tobias Sandblad/Sveriges Radio
Ernada Hasanovic. Foto: Tobias Sandblad/Sveriges Radio

Den apatiska pojken Armando i Virserum kan snart få besked om utvisningen av hans familj ska verkställas eller inte. Nya läkarintyg om hans tillstånd har skickats in under hösten. I går var en av Migrationsverkets förtroendeläkare hos familjen för att göra en bedömning.

I en av Migrationsverkets lägenheter i Virserum bor familjen Hasanovic. Klockan är över tre på eftermiddagen när tre av barnen sitter och väntar på att mamma Ernada ska bli klar med maten.

Lunchen har dragit ut på tiden eftersom de har haft speciellt besök i dag, måndag, av en läkare från Stockholm som anlitats av Migrationsverket för att bedöma sjuåriga pojken Armando som ligger tyst i en säng i ett av de tre rummen när de andra äter mat.

Han matas med flytande näring och har utvecklat den allvarligaste formen av uppgivenhetssyndrom enligt tidigare intyg från landstingets läkare.

– Han har inte blivit bättre, han har försvunnit in i sin egen värld, säger hans mamma.

Migrationsverkets förtroendeläkare ska bedöma Armandos tillstånd och behov utifrån olika kriterier och lämna sitt intyg den här veckan. Och Ernada upplevde att han tog allvarlig på Armandos situation.

Men även om Migrationsverket har sagt att de flesta apatiska barn får stanna i Sverige, så bedöms varje fall för sig. Och Migrationsverket tar ställning till flera olika faktorer när de fattar sitt beslut. Blir det negativt kommer familjen inom kort få åka tillbaka till Bosnien.

– Varje dag är det stressigt att inte veta vad som händer i morgon. Nu var läkaren här och säger samma sak som andra läkare, men vi vet inte vad Migrationsverket tar för beslut.

Vi öppnar dörren till sovrummet där Armando ligger stilla med slutna ögon i sängen. Han fick ett utbrott i samband med att läkaren var där.

– Varje gång man tar i honom blir han rädd, säger Ernada.

Det är blotta tanken på att återvända som är problemet. Det var där i Bosnien som händelsen, våldtäkten, som Armando, blev vittne till, skedde och precis som i så många andra fall med de apatiska barnen, så är det ett sådant trauma som är grunden till att de hamnat i sin sjukdom. Det kan börja som posttraumatisk stress, för att sedan övergå i ett allt mer apatiskt tillstånd. När de inser att de ska åka tillbaka till stället som förknippas med det hemska.

– Jag är jätterädd, att vi måste åka tillbaka. Läkaren säger att Armando inte kan ta mer stress, då kommer han få problem med sitt hjärta, sina lungor och sin hjärna, säger Ernada.

Jag lämnar familjen Hasanovic efter att ha visat min mikrofon för en av Armandos småsyskon, som står på balkongen och hejar på några kompisar på gården. Han pratar redan bra svenska och till skillnad från sin storebror går han numera också i skolan.

– Det är bra för dem att gå i skolan och ha lite andra personer omkring sig, säger mamma Ernada.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".