Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Blivande lärare ska testas om de passar för jobbet

Publicerat söndag 28 december 2014 kl 12.14

Nästa år lämplighetstestas de första kullarna blivande lärare. Experter vid bland annat Linnéuniversitetet mejslar nu fram testernas form och innehåll. Förhoppningen är att höja utbildningarnas status.

De som planerar att börja plugga till förskollärare eller lärare vid Linnéuniversitetet eller Högskolan i Jönköping nästa år kan räkna med att bli prövade dubbelt. Först på vanligt sätt, med betyg eller resultat från högskoleprov. De som antas kommer sedan att ingå i en försöksgrupp där lämpligheten för studierna och yrket testas. Men ingen blir diskvalificerad, för det är en försöksomgång. Lärosätena vill först och främst se hur testerna fungerar, innan dessa prövas skarpt 2016.

Tanken med antagningsproven är att sålla bort dem som saknar motivation eller förmågor för att bli en bra lärare. Dåligt rustade studenter är ett problem på lärarutbildningarna, enligt Per Gerrevall, professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.

– Ganska många hoppar av under den första terminen eller efter den första praktikperioden, antingen för att de har problem med de akademiska studierna eller för att lärarutbildningen inte passade dem.

Det visar sig ibland att studenter inte går i land med skriftliga uppgifter, exemplifierar Stefan Engberg, utbildningschef på Högskolan i Jönköping.

– Ibland är det obegripligt att en person fått godkänt i svenska B. Mig säger det att man inte kan lita på betygen som studenterna fått i gymnasiet eller komvux.

Men det kan också handla om studenter som är uppenbart rädda för att synas och höras. -Många är blyga och spända när de kommer från gymnasieskolan, men medan de flesta kan utvecklas under utbildningen kommer vissa aldrig över spärren, säger Per Gerrevall.

Exakt hur antagningsproven ska utformas är ännu inte spikat. Linnéuniversitetet tänker sig två steg, en webbaserad del och en intervju, medan man i Jönköping är inriktade på enbart intervju. Oavsett upplägg är syftet att ringa in de sökandes kommunikativa förmåga på ett rättssäkert och rättvist sätt. Inte alls omöjligt, tester görs redan i Finland och andra länder, men det kommer givetvis att kosta, konstaterar både Per Gerrevall och Stefan Engberg.

– En del av pengarna tar man tillbaka genom att inte lägga resurser på studenter som annars skulle ha hoppat av eller blivit underkända, säger Gerrevall.

Försöket med antagningsprov är beställt av den förra regeringen. Politiskt och fackligt finns en bred enighet om att lärarutbildningarnas status måste höjas. Vägarna dit är flera, Högskolan i Jönköping har redan skärpt sina antagningskrav genom att kräva minst 0,8 poäng (av max 2,0) av de som antas via högskoleprovet. -Efter två år kan vi se att vi har något färre avhopp. Men framför allt känner vi av en större stolthet bland studenterna. Nu överväger vi att höja gränsen till 1,0, säger Stefan Engberg.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".