Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Recension: Denna dagen, ett liv av Jens Andersen

Publicerat måndag 29 december 2014 kl 10.46
"Inget annat än magiskt"
(3:34 min)
Astrid Lindgren. Foto: Jan Collsiöö/TT
Astrid Lindgren. Foto: Jan Collsiöö/TT

"Denna dagen, ett liv." Så har den danske författaren och kritikern Jens Andersen valt att kalla sin stora biografi över Astrid Lindgren. Kulturnytts Anneli Dufva har läst den.

Andersen har tidigare skrivit biografier över Tove Ditlevsen, H C Andersen och Drottning Margrethe, för att nämna några. Nu finns den i svensk översättning av Urban Andersson. Anneli Dufva har läst "en helt enkelt lysande bok".

1978 tilldelades Astrid Lindgren de västtyska bokhandlarnas fredspris. "Niemals gewalt!" "Aldrig våld!"valde hon som rubrik till sitt tal. Ett tal som arrangörerna, då de på förhand läst det, ville stoppa. De bad henne att istället hålla sig "kurz und gut" och enbart tacka för priset. Nej tack, svarade Astrid på det, då stannar jag hemma.


Varpå hon fick hålla sitt tal om vikten av respekt för barnen, vikten av att inte låta familjen styras av hustyranner som skrämmer och förstör barn för livet. Om man inte börjar med dem blir talet om nedrustning inget värt, menade Astrid Lindgren.


Och det blir mycket tydligt när man läser Jens Andersens biografi hur självklart ställningstagandet var för Astrid Lindgren. På 50-talet skriver hon, när hennes tyska väninna blivit besviken på hennes skildring av resandefolket i Rasmus-böckerna: " Jag trodde du visste att jag ogillar allt indelande av människor efter nationer och raser, all sorts diskriminering mellan vita och svarta, mellan arier och judar, mellan turkar och svenskar, mellan män och kvinnor". Det blågula fosterländska storsvenska är för henne lika avskyvärt som Hitlers nationalism, skriver hon vidare "Vi är alla människor - det har varit mitt speciella patos här i livet."


Att hennes ställningstaganden sedan aldrig följde partilinjer, utan bara hennes eget både förnuft och känsla - det bara förstärker kraften bakom hennes hållning.
Astrid Anna Emilia Ericson föddes 1907 i Vimmerby i Småland, i en varm och god familj med många barn. Där fick hon sin goda start i livet, den som kanske gjorde henne till den raka gestalt hon blev och förblev.


Jens Andersen i sin tur väljer att börja sin skildring när hennes eget liv sätter fart. Han skriver utförligt om hur hon som ung journalistvolontär blir gravid med tidningens betydligt äldre - och dessutom gifte- ägare och hur hon tvingas utackordera sin son till en dansk familj under hans första år. Lassemamma kallas hon av fosterfamiljen - och även om hon sedan, när hon gifter sig i Stockholm, kan ta Lasse till sig, så förblir detta, att hon skapat en otrygghet hos honom, till en livslång smärtpunkt i henne. Och en sorts grund för de många skildringar av ensamma barn hon skrivit.


Andersen skildrar hur hennes författande på bara några år - med böckerna om Pippi Långstrump - gör henne både rik och berömd och inflytelserik. Men också hur hon fortsätter att arbeta som redaktör och kommer att betyda så mycket för andra författare.


Som biografi betraktat är det helt enkelt en lysande bok - sömlös, välskriven, med ett flyt som biografier sällan har. Riktigt nära Astrid Lindgren kommer inte Jens Andersen heller, men - jag tror han kommer så nära som det går. För lika rakryggad som hon var i sin offentliga roll, lika återhållen var hon nog som privatperson. Den inre melankoli som sipprar ut och finns i hennes brev och kommentarer, den verkar ha varit bara hennes. Hon, som säger sig aldrig ha upplevt romantisk kärlek och som krasst konstaterar att ytterst är man alltid ensam. Hon var också den som - kanske just därför, som få - kunde besvärja mörkret med både poesi och lek, som Andersen så fint sammanfattar det hela.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".