Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Går elitsatsningen inom ungdomsidrotten för långt?

Publicerat torsdag 8 januari 2015 kl 15.18
Tobias Sandblads reportage: Så tänker ungdomarna om kraven
(3:49 min)
Ett gäng killar. Foto: Tobias Sandblad/Sveriges Radio
P4 Kalmar träffade det här gänget med killar som reflekterade över idrottens krav. Foto: Tobias Sandblad/Sveriges Radio

Det har kommit flera reaktioner efter Sveriges Radios granskning av när jakten på pokaler i ungdomsidrotten går ut över möjligheten att låta alla delta. Ett dilemma är att man pressas att välja idrott alltför tidigt.

Både föräldrar och idrottsledare tycker till i ämnet. Karl Emil Asp lyckades se till att alla fick spela ända upp till 16 års ålder:

"Jag hatar sånt. Vi bänkade inte någon. Alla skulle få spela."

Men en annan idrottsledare som arbetade efter samma devis och inte ville bänka några spelare fick uppleva hur föräldrar tog sina barn från laget när laget inte lyckades nå tillräckliga resultat i tävlingsmatcher:

"Jag var ledare i en liten fotbollsförening. Problemet är egentligen föräldrarna. Hade bra snack med ungdomarna om att vi ska ha kul och alla ska få spela och alla utvecklades. Men sen var det så att resultaten kom inte. Då försvann en del. Föräldrarna var sugna på att få resultat."

Det finns klubbar som skapar två lag, vilket kunde kännas okej, om det vore för att alla skulle få spela, men när de bästa även gick in för att säkra segrar för det lite sämre matchen gick det för långt – och ett barn som knappt fick spela tappade lusten och slutade.

De senaste 10 åren har deltagartillfällena inom ungdomsidrotten minskat med 15 procent i Småland och elitfokuseringen beskrivs som en orsak till det av riksidrottsförbundet. Ett dilemma är att klubbarna mer eller mindre tvingar ungdomarna att välja spår - alldeles för tidigt.

16-åringarna Alexander Djerf Johansson och Axel Gustafsson tycker det är synd:

– Det är lite överdrivet när man måste välja när man är 12-13 år.

– Det är dåligt när man är så ung och ändå vill vara med.

Både Alexander och Axel och deras vänner Petter Björk och Axel Hultman har hängt sig kvar inom idrotten, bland genom att byta klubb till en där det fungerat att träna utan att elitsatsa, men de har sett dem som helt lämnat idrotten.

– Tränarna sa att han fick välja och sen slutade han med båda.

De fyra 16-åringarna tycker att lusten och det sociala kring idrotten bör få mer fokus och Axel Hultman som numera själv fått ta hand om ett ungdomslag tycker man ska undvika att toppa lagen i de yngsta åldrarna men att det kanske kan vara okej att från 12 års ålder om det görs rätt och bara i slutskedet av en match.

– Sista fem minuterna får de som tränat mest och är hetast i matchen spela mest, men samtidigt har ju alla fått spela.

Kommer ni hålla på och träna när ni blir större?

– Absolut, vi är ett så gott gäng.

Frågan om man ska bland årskullar är mångfacetterad och väcker många olika åsikter. En del ser att man måste låta de som är lite duktigare få träna och spela matcher med de som är något äldre för att utvecklas. Så här säger Alf från Emmaboda.

"Självklart ska alla barn få vara med på lika villkor upp till en viss ålder, men jag tycker att ju äldre barnen blir desto mer ska man som ledare kräva av dem. Detta behöver faktiskt barnen för att kunna utvecklas. När de börjar bli tonåringar tycker inte jag att det är fel att de som är lite "sämre" ibland kan få stå åt sidan för att ge laget ett bättre resultat. Det kan låta hårt, men en sådan åtgärd kan också vara utvecklande för just detta barn. Och faktiskt så är det så som livet sedan kommer att visa sig vara - alla är bra på olika saker, och om man vill något så får man antingen försöka träna mer - eller anpassa sig."

Samtidigt kan en delning av gruppen leda till att lagandan förstörs. Så det gäller förstås att som tränare även lyfta de andra i så fall, som kanske behöver få extra träning istället, menar en annan.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".