Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Allt fler slår larm om barn som far illa

Publicerat måndag 19 januari 2015 kl 14.56
146 anmälningar gjordes förra året
(7:02 min)
Carina Björkman och Linda Ulestedt på socialförvaltningen i Kalmar.
Carina Björkman och Linda Ulestedt på socialförvaltningen i Kalmar. Foto: Tobias Sandblad/Sveriges Radio

Polisanmälningarna om misstänkt misshandel mot barn är fler i dag än för tio år sedan - och även flera socialtjänster märker av en ökad benägenhet att anmäla.

– Det har varit mer prat om barnens bästa och barnkonventionens betydelse och att man uppmärksammar barnen, säger Carina Björkman, chef för mottagningsenheten på socialtjänsten i Kalmar.

De fick förra året fick ta emot 146 anmälningar där barn var offer för våld, jämfört med 138 året innan.

– Vi har ju sett en ökning de senaste 8-10 åren, en stadig ökning.

Men även om nu samhället har blivit bättre på att upptäcka när något inte står rätt till så är det inte helt lätt. När ska man lägga sig i en annan förälders hårda tag och rentav göra en anmälan?

– Det som är viktigt att säga är att man behöver inte veta att det är så, man kan ju också ringa hit anonymt och konsultera med oss hur man ska göra, säger Linda Ulestedt som ansvarar för en av socialtjänstens utredningsenheter.

Det finns såklart olika erfarenheter här. Både de som ser, men tiger, och de som agerar men upplever att de inte blir tagna på allvar. Framförallt när det inte finns några bevis för en regelrätt fysisk misshandel.

En lyssnare skriver till P4 Kalmar att "den som misshandlar sitt barn verbalt ser nog inte att de gör fel" och fortsätter:

"Det som skrämmer mej mest är att myndigheter inte lyssnar när man försöker signalera. Utan lyssnar på den som misshandlar."

Att kommunerna inte alltid gör tillräckligt - av olika skäl - upptäcks också av Inspektionen för vård och omsorg som kritiserar Nybro kommun för att inte ha tagit tag i anmälningar kring en familj där till exempel ett av barnen, enligt skolans anmälan, misstänktes kunde vara utsatt för våld. Familjen tackade nej till stödinsatser och ingen utredning startades.

Ett dilemma för många socialtjänster är just när föräldrarna själva inte vill ha någon hjälp. Men om föräldrarna bara inser att de behöver det finns goda möjligheter att lyckas vända familjen på rätt kurs, säger Helene Torstensson på Alternativ till Våld i Kalmar - dit familjer i södra delen av Kalmar län kommer.

– Både barnen och föräldrarna kan behöva få hjälp, och det finns alla möjligheter att kunna få hjälp att reparera det här. Det är ett tufft arbete men det är värt varje sekund och jag tycker man är skyldig att göra det som förälder.

Det handlar inte bara om fysisk misshandel i form av slag och annat. Den psykiska misshandeln är minst lika allvarlig.

– Det handlar om att man nedvärderar sitt barn. Att man önskar att de inte hade funnits. Att de är ett misstag och inte duger något till. Det är otroligt förgörande, det värsta man kan få höra från sin förälder.

STATISTIK

Antal polisanmälningar om misshandel mot barn upp till 14 år där gärningsmannen är bekant:

2004: 140

2005: 143

2006: 147

2007: 151

2008: 149

2009: 203

2010: 185

2011: 220

2012: 204

2013: 227

2014: 214

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".