Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Pjäs väcker tankar om unga och brott

Uppdaterat fredag 30 januari 2015 kl 15.02
Publicerat fredag 30 januari 2015 kl 07.14
"Man kanske ska få hjälp lite tidigare..."
(1:42 min)
Skådespelare på scen. Foto Erika Norberg/Sveriges Radio
Teater Fryshusets Välkommen hem spelas av Jonatan Rodriguez, Jarmo Mäkinen och Ulf Stenberg. Foto Erika Norberg/Sveriges Radio

En föreställning av och med Teater Fryshuset har startat diskussioner på Skansenskolan i Mörbylånga om bästa lösningen för att hindra ungdomar från att begå brott. Pjäsen bygger på samtal med män som sitter i fängelse.

Ungdomar som har fått låga avgångsbetyg i nian, som har begått brott förut och som får ett straff som innebär vård utanför hemmet, löper hög risk att återfalla i brott. Det visar statistik från Brå, brottsförebyggande rådet.

För den som väl har satt sin fot hos Kriminalvården kan det vara svårt att ta sig ut. Det var budskapet i teaterpjäsen Välkommen hem som spelades på Skansenskolan i Mörbylånga i går.

Enligt Teater Fryshuset, som satsar på teater om destruktiva utanförskap, beror det bland annat på att miljön där brottslingarna vistas erbjuder små möjligheter att ta sig därifrån.

Pjäsen bygger på intervjuer och samtal med personer som har suttit eller som sitter på anstalt och här berättar tre hårdhudade män sin historia. Bland annat om hur de blir behandlade av vakterna, om våldet inne på anstalterna och om hur de bajsar i papperskorgarna när de inte får gå på toaletten.

De berättar också om sina egna misstag och längtan hem till flickvännen och barnen.

– Det känns inte som att det är människor som har en plattform för att kunna berätta hur det är, säger Jonatan Rodriguez, en av skådespelarna.

Ute i bänkraderna sitter Skansenskolans åttor och nior och lyssnar och funderar. Är hårdare straff verkligen en lösning? Vilken hjälp väntar den som hamnar snett i livet? Ska de få någon hjälp?

Eleverna har diskuterat de här frågorna med sina lärare innan föreställningen utifrån ett diskussionsmaterial som följer med pjäsen och efteråt ska de prata mer.

För den som är ung och begår sitt första brott, tänker Noa Bramstedt, som går i åttan:

– Man kanske ska få hjälp lite tidigare, att man får hjälp om man har gjort en liten grej. Att man får prata med någon, att man får hjälp med hur man ska göra om man hamnar i en sådan situation, hur det kan vara att gå därifrån.

Hon och hennes tjejkompisar har många åsikter efteråt. Medan det är svårare att få killarna som har sett pjäsen att säga något. Och Ulf Stenberg, som är skådespelare och konstnärlig ledare på Teater Fryshuset, säger att det brukar vara så.

– Ja, faktiskt tycker jag det, i alla fall efteråt. Det är lätt att generalisera, men det kanske handlar om en mognad och en rädsla för att inte vara cool, säger Ulf Stenberg.

– De kanske är blyga och inte vågar? funderar Rosali Wallstedt, som går i åttan på Skansenskolan.

– Men killarna tycker väl också att det är lite coolt att göra något brott, säger Hanna Jonsson och får medhåll.

– Om man är ett stort killgäng så är det lite mer press att man ska prova på, och göra något, än om man är med i ett tjejgäng, säger Noa Bramstedt.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".