Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Flyktingars kompetens kan lösa läkarbristen

Publicerat måndag 2 februari 2015 kl 06.01
Många har den utbildning som krävs
(6:31 min)
Aladdin Hassan, läkare.
Aladdin Hassan är läkare. Foto: Tobias Sandblad/Sveriges Radio

Samtidigt som det finns en stor resurs för landstinget i de många läkare som kommer hit som flyktingar från andra länder så finns en frustration kring att det tar lång tid innan de kan börja jobba.

Landstinget har upptäckt att det finns en stor resurs i de många flyktingar som kommer och bosätter sig i Kalmar län - och kartlägger nu hur många möjliga framtida anställda det finns. I förra veckan höll man ett av flera planerade informationsmöten och över 20 personer dök upp - alltifrån läkare till apotekare.

I flera år har rubrikerna här i länet fyllts med ord som "läkarbrist" och att "kostnaderna för hyrpersonal från bemanningsbolag skjuter i höjden". Häromveckan var det bristen på sjuksköterskor i Västervik som var på tapeten. Samtidigt finns åtskilliga sjukvårdsutbildade som inte får jobba i Kalmar län eftersom de kommer från andra länder och ännu inte fått sina utländska legitimationer godkända i Sverige.

Inte minst flyktingvågen från Syrien har gjort att det nu finns ovanligt goda möjligheter för landstinget att lösa sina problem samtidigt som läkarna, tandläkarna och sjuksköterskorna som kommer hit får göra det de helst av allt vill - nämligen att jobba med det de är utbildade för.

– Jag heter Alladin, är kurd och kommer från Syrien, är läkare och patalog.

Alladin Hassan har bott i Kalmar snart ett år och är en av ett 20-tal sjukvårdsutbildade flyktingar som kommer till länssjukhuset när landstinget håller informationsmöte i ett av sina konferensrum.

Ingela Lindström presenterar bilder på landstingets organisation och lägger upp en bild med Socialstyrelsens krav för att kunna godkänna läkare med utbildning från andra länder att börja jobba här.

Då höjs ljudnivån i lokalen. Ismael Alabdullah viftar med en bunt med dokument som ska visa hans kunskaper som läkare - men där han känner sig handfallen inför den svenska byråkratin.

– Jag kom till Sverige för fyra månader sedan och studerar svenska varje dag själv och jag vet att Sverige har ont om läkare, säger han.

Ismael är läkare, specialist i mikrobiologi, och har varit i Sverige i fyra månader. Han bor på ett asylboende i Nybro och försäker lära sig svenska på egen hand om dagarna. Han är frustrerad över att inte få börja jobba istället för att ligga samhället till last genom att bara bo och äta mat på hotellet han anvisats till.

Med på mötet, som tolk, är Ali Sahid som själv i dag är läkare på sjukhuset och menar att det i viss mån måste ta tid för uppdraget eftersom det kräver goda kunskaper i svenska språket:

– Det behövs hög nivå på svenska och det är svårt att börja jobba inom sjukvården i Sverige som är av ganska hög kvalité, säger han.

Ali Sahid var utbildad läkare när han kom till Sverige men hade själv en lång resa innan han kunde börja jobba. Han fick, som många andra, backa i utbildningen och göra sin allmäntjänstgöring i tre år innan han fick en legitimation i Sverige.

Är du specialist går det fortare men också då väntar provtjänstgöring en tid. Framförallt är det de som är utbildade utanför EU som det tar lång tid för.

Den syriska läkaren Aladdin Hassan råkar däremot vara utbildad i EU-landet Bulgarien från början - vilket gör att processen nog kommer gå fortare än för andra syrier.

Samtidigt är han ödmjuk inför uppdraget. Han är medveten om att han måste lära sig språket först:

– Det är viktigt att man kan prata bra svenska, säger han.

Alladin hoppas på en språkpraktik på sjukhuset. Grundkursen i svenska är han klar med. Nu vill han ut och prata med de som kan bli hans kollegor framöver. Mötet med sjukhuschefen verkar lovande.

Landstinget har också insett att de måste vara på banan redan innan det blir aktuellt med anställning för att processen ska snabbas på.

I våras beslutades att man att man, till att börja med, skulle skaffa sig en bild över hur många personer det kan handla om - och nu vänder man sig alltså inte bara till de som fått uppehållstillstånd utan även de som väntas få det framöver, men som väntar på besked i lägenheter och asylboenden.

Informationsträffen i Kalmar, som är den andra efter den som gjordes i Oskarshamn innan jul - gav 22 nya namn på personalenhetens lista.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".