Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Nu väntar bättre vård för den som fått hjärtstopp

Publicerat måndag 2 februari 2015 kl 17.29
En traumatisk händelse, som kräver känslomässigt stöd efteråt
(1:35 min)
Hjärtstopp.
1 av 2
Foto: Björn Larsson Ask/SvD/TT
Sjuksköterskan Johan Israelsson och docenten Kristoffer Årestedt.
2 av 2
Sjuksköterskan Johan Israelsson och docenten Kristoffer Årestedt. Foto: Marcus Léonarde/Sveriges Radio

Nu ska vården för patienter som fått hjärtstopp bli bättre. Det är i varje fall förhoppningen med den forskning som Linnéuniversitetet och Länssjukhuset gemensamt bedriver.

– De har ju utsatts för en väldigt stor traumatisk händelse, man kan ju nästan likna det med posttraumatiska syndrom och så vidare. Därför behöver man framförallt det emotionella och känslomässiga stödet, att kunna hantera sina känslor. Ofta har de här patienterna kanske minnesstörningar, kongnitiva störningar, den känslan av oro om det ska hända igen och så, säger docenten Kristoffer Årestedt som håller i forskningen.

Ungefär 15 personer är det som jobbar i den här forskningsgruppen. De har hittills märkt att det är viktigt att förebygga eftervården, alltså hur de som fått ett hjärtstopp ska få rätt vård.

De flesta får vård enligt en standardmall för patienter med hjärtproblem, men den vården lämpar sig inte just för de som haft hjärtstopp. För efter ett hjärtstopp är det inte bara själva patienten som behöver vård.

– Det är ju en stor händelse att drabbas av ett hjärtstopp. Det rör ju inte bara patienterna som överlever, utan det är ju faktiskt också omgivningen. Framförallt familjen drabbas väldigt hårt av det här och det skapar väldigt mycket oro. Det är jätteviktigt att man kan få det stödet tillgodosett av vården.

Trots att forskarna inte är klara ännu så har en del av deras idéer redan blivit verklighet i vården på Länssjukhuset i Kalmar, men det kommer att dröja ytterligare ett tag innan alla brister är åtgärdade berättar sjuksköterskan Johan Israelsson.

– Det kommer ju att ta ett tag innan de här studierna är färdiga, så det är svårt att säga. Men inom några år hoppas vi ju att det här ska kunna leda till att det blir bättre, inte bara lokalt, utan kanske även nationellt och internationellt, för det finns ju inte sån här forskning runt om i världen faktiskt, säger sjuksköterskan Johan Israelsson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".