Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Allt vanligare med små mejerier och slakterier

Publicerat fredag 1 januari 2016 kl 07.00
Konsumenterna känner att de kan lita på den lilla producenten
(2:01 min)
Annika Screwlius. Foto: Dan Segerson/Sveriges Radio
Annika Screwlius. Foto: Dan Segerson/Sveriges Radio

Att göra sin egen ost eller slakta sina egna djur, blir allt vanligare i Sverige. Gårdsmejerier och mindre slakterier poppar upp som svampar ur marken.

Annika Schrewlius, är gårdsmejerist på norra Öland, hon tror att vi kommer få se ännu fler lokala mejerier och slakterier i framtiden.

– Det är jag alldeles övertygad om. Det är för att konsumenterna ställer större krav på att de ska veta vad de köper. De känner att de kan lita på den lilla producenten och att vi inte tar några genvägar, utan vi vill få fram kvalitet i våra produkter, det är det vi säljer på. Vi säljer inte på volym, säger Annika Schrewlius.

Trenden är tydlig och har varit så de senaste åren. I mitten av 90-talet fanns det cirka 20 gårdsmejerier i Sverige, idag är den siffran 120 om man ska tro branschorganisationen, Svenska Gårdsmejerier och utvecklingen ser likadan ut när det gäller gårdsslakterier.

Bodil Cornell är verksamhetschef på Eldrimner, som är ett nationellt resurscentrum för mathantverk, hon förklarar det ökande intresset, att förädla sina egna råvaror, så här.

– Jag tror att man vill söka en annan väg. Och en av dem vägarna kan vara att förädla sina egna råvaror, mjölk, kött spannmål och så vidare, säger Bodil Cornell.

Och Bodil Cornell tror att vi kommer få se ännu fler gårdsmejerier och gårdsslakterier i framtiden, det är något konsumenterna efterfrågar.

Fler och fler söker produkter som har den fantastiska kvaliteten med en tydlig identitet. Man vet att det inte är en massa tillsatser och så vidare.

Och för den som eventuellt fundrar på att starta ett gårdsmejeri, bör först, skaffa sig mycket kunskap.

– Gärna gå kurser om man ska producera en produkt. Det är kunskapen man kommer fram på, säger Bodil Cornell.

Annika Schrewlius tillverkar sin egen getost i Källa på norra Öland, det har hon gjort i 10 år. Genom att förädla getmjölken så tjänar hon mer pengar, men det är inte ekonomin som är den främsta drivkraften.

– Ekonomin är bättre om man inte räknar arbetstimmar. Tillfredställelsen går ju inte att jämföra, den är enormt mycket större nu när man känner att man gör en bra vara, säger Annika Schrewlius.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".