Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Ensamkommande barn omplaceras flera gånger om

Publicerat fredag 15 april 2016 kl 19.19
Moa Brändström: Förra året räckte platserna inte till
(1:29 min)
Moa Brändström
Moa Brändström Foto: David Baujard/Sveriges Radio

Många ensam­kommande asyl­sökande placerades förra året i en kommun i Kalmar län som inte hade plats att ta emot dem. De blev då omplacerade till andra kommuner.

Det var mer än en tredjedel som omplacerades till en annan kommun än den de blivit anvisade till.

Nu pågår en process där många kommuner vill flytta ensamkommande tillbaka till den egna kommunen efter en omplacering. Förra året omplacerades mer än var femte ensamkommande från en kommun i länet till en annan länskommun. Drygt en av tio placerades någonstans utanför länet. Det visar siffror från Migrationsverket som Sveriges Radio tagit fram.

– Om man tittar på systemet så är det uppbyggt för att det ska vara ett jämnt mottagande i hela Sverige, där alla kommuner tar lika stort ansvar. Det bygger då på att barnen kommunen blir anvisad tar man emot inom kommunens gränser. Men det vi kunde se under höstens stora mottagande var att platserna som fanns i familjehem och i HVB-hem inte räckte till, säger Moa Brändström som är integrationsutvecklare på Länsstyrelsen i Kalmar län.

Flera anledningar att ha barnet nära

Enligt henne så finns det flera anledningar till att kommunerna vill ha barnen som man har ansvar för i kommunen och närområdet, när det finns möjlighet till det nu när mottagandet minskat.

– Delvis så får man en närhet till barnet och en bättre bild över skola och det underlättar också utredningar med närhet till socialsekreterare, säger Moa Brändström.

– Sedan kan det vara så att den ensamkommande inte trivs där den befinner sig idag, fortsätter hon.

Enligt henne så kan det också finnas ekonomiska fördelar med att ha den ensamkommande i närområdet. Ofta tvingas kommunerna köpa platser i dyra privata HVB- och familjehem.

– Det kan finnas ekonomiska incitament eftersom det kan vara en dyrare placering än vad man har hemma.

Men för de ensamkommande barn som hunnit börja rota sig kan det också vara svårt att bli uppryckt igen och det är oklart om kommuner har rätt att omplacera barnen mot deras vilja. Barnet kan tro att det var en permanent placering medan kommunen ser placeringen som tillfällig. Den frågan processas just nu i domstol i Örebro län och utslaget kan bli vägledande.

Färre ensamkommande hittills

Totalt 34 procent av de drygt tusen ensamkommande i länet förra året omplacerades, vilket är i linje med rikssnittet. Samtidigt så har också länet tagit emot många ensamkommande från andra län i landet.

Hittills i år har endast cirka 9 procent omplacerats till en annan kommun i länet och bara 4 procent till något annat län i landet.

I år kommer det hittills också betydligt färre ensamkommande och många kan nu återvända till länet.

För femton ensamkommande barn och ungdomar som anvisats till Kalmar län förra året och en ensamkommande i år så framgår inte var de sedan har placerats enligt Migrationsverkets statistik. Det framgår alltså inte var dessa barn och ungdomar bor.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".