Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Svårt att se skillnad på reklamtexter och journalistik

Publicerat fredag 29 april 2016 kl 05.52
Kalmar Energis texter publiceras på 24 Kalmar
(4:24 min)
Skärmdump. Kollage.
Puffarna in till reklamtexterna var inte annonsmärkta. Foto: Skärmdump/Sveriges Radio

Annonser som ser ut som riktiga nyhetsartiklar blir vanligare på tidningssajterna. 24 Kalmars reklamtexter saknade annonsmärkning tills radion hörde av sig.

För dig som läsare kan det ibland vara svårt att se skillnad på redaktionens journalistiska texter och på de betalda artiklarna.

24 Kalmar är ett exempel på sajter som har annonstexter som ser ut som nyhetsartiklar. Trots tydliga riktlinjer publicerade sajten reklamtexter utan att märka dem med "annons" på förstasidan:

– Det är sant. Det är en teknisk miss att den inte markerades ut även i det flödet (läs: på förstasidan), säger Martin Sköld som är digital affärsutvecklare på Lindmark media som driver 24 Kalmar och 24 Nybro.

Det finns tydliga riktlinjer som branschen ska följa. Annonstexter av det här slaget, så kallad "native advertising", ska märkas tydligt med orden "annons" eller "i samarbete med" till exempel.

– Det går inte att säga exakt hur en reklammarkering ska se ut. Det viktiga är att det för läsaren av innehållet genast framgår när en framställning utgör marknadsföring, skriver juristen Axel Frick på Konsumentverket i ett mejl till P4 Kalmar.

– Enligt min uppfattning är dock texten "annons" en mer vedertagen reklammarkering än "i samarbete med" när det gäller annonser i nättidningar.

Enligt branschens rekommendationer kan annonstexter, som liknar journalistiska texter, även markeras genom att bakgrunden får en annan färg och textens typsnitt byts ut. 

Enligt Martin Sköld är 24 Kalmar på gång med det, men arbetet pågår. Han håller med om att 24 Kalmar inte är tillräckligt tydliga ännu:

– Nej, det tycker vi inte. Vi har dock inte fått några kommentarer om det. Det är ingen som hört av sig och tyckt att det varit otydligt.

Men om ni själva tycker att det är otydligt, varför publicerade ni då texterna så här?

– Ett test är ett test. Man måste få ut det i någon sorts "beta-mode" innan man kan utvärdera vad som var bra och vad som var dåligt.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".