Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
P4 Kalmar granskar

Tjejer på HVB-hem blir beroende av mediciner

Publicerat torsdag 24 november 2016 kl 06.02
En flicka berättar: "Blir itryckta mediciner så de knappt vet vad de heter"
(2:07 min)
Läkemedel.
Foto: Nick Näslund/Sveriges Radio

Flickor som har varit placerade på HVB-hemmet Egehem i Västervik har fått tunga beroendeframkallande mediciner. En har legat till sängs i månader och en klassades som utvecklingsstörd efter tung medicinering.

Förra året gjorde Socialstyrelsen en genomgång av hur mediciner skrivs ut till unga som placerats på bland annat HVB-hem. I genomgången varnas för att många unga får för mycket mediciner.

För några som har bott på HVB-hemmet Egehem i Västervik, där flickor med bland annat självskadebeteende från 13 år och uppåt placeras, har medicineringen fått stora konsekvenser.

Jag var sängliggande för att jag var så övermedicinerad och ju sjukare jag blev desto mer mediciner satte de in så jag blev bara sjukare och sjukare.

När den här flickan lämnade Egehem togs både hennes diagnoser och mediciner så småningom bort av en annan läkare än den som fanns på hemmet. Egehem har länge haft samma psykiatriker och det var han som ställde den diagnos som flickan fick på Egehem och som sedan togs bort.

Klassades som utvecklingsstörd

En annan flicka som har bott på Egehem berättar hur medicineringen ledde till att hon bedömdes som lindrigt utvecklingsstörd efter att ha gjort ett begåvningstest när hon var tungt medicinerad. Testet gjordes inte av Egehem. Följden blev att flickan placerades på särskola. Som vuxen gjorde hon om begåvningstestet och diagnosen togs bort.

– Jag var väldigt medicinpåverkad och jag mådde väldigt dåligt psykiskt, säger flickan om hur det var när hon gjorde testet.

Enligt Elisabet Strid Ege, som är verksamhetsansvarig på Egehem, så arbetade Egehem för att få bort diagnosen utvecklingsstörning som flickan hade.

2008 anmäldes Egehems psykiatriker – som också driver HVB-hemmet – till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, för övermedicinering. I sitt beslut konstaterade HSAN att medicindoserna hade varit tveksamma, men det blev ingen disciplinåtgärd för psykiatrikern.

"Principen är att vara restriktiv"

En av Sveriges ledande forskare inom barn- och ungdomspsykiatri, Clara Hellner Gumpert, har tittat på medicinlistor för flera flickor som har bott på Egehem.

Det är många läkemedel, det är läkemedel som också innebär andra risker, som är beroendeframkallande. Den generella principen när man behandlar barn och ungdomar är att man ska vara restriktiv med läkemedel.

Elisabet Strid Ege menar att den tunga medicineringen ofta är nödvändig:

Det är alltid en avvägning, ska man ge mycket medicin eller inte, ska man ge en medicin som är beroendeframkallande eller inte. Men valet är kanske mellan att hitta ångestdämpning på gatan, göra sig illa eller att inte stå ut och ta sitt liv.

Den flickan som felaktigt fick diagnosen lindrig utvecklingsstörning delar dock inte Elisabet Strid Eges syn på hur medicinering ska göras.

Det kommer barn till ett ställe där det sägs att de ska få hjälp, men det första som händer är att de blir itryckta mediciner så att de knappt vet vad de heter, för det är så stora mängder.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".