Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Gymnasieläraren: "Som att slänga investeringen i sjön"

Publicerat torsdag 4 maj kl 15.20
Gymnasieläraren tycker systemet är torftigt
(3:52 min)
Skolbyggnad. Foto: Nick Näslund/Sveriges Radio.
Numera tillhör det vardagen att elever försvinner från Kalmars gymnasieskolor. Foto: Nick Näslund/Sveriges Radio

Att nyanlända klasskamrater bara försvinner är vardag för många elever i länets skolor - och det är inte alltid skolan vet var de har tagit vägen. Läraren Max Polteg har varit med om att skolbänkar står tomma många gånger.

Många asylsökande ser ingen annan utväg än att gå under jorden eller försvinna om de inte får stanna i Sverige. Bara inom Kalmarsunds gymnasieförbund har 20 elever försvunnit under 2016 och 2017 utan att skolan vet vart de har tagit vägen. Skolan har ingen skyldighet att ta reda på vad som har hänt med de här eleverna.

Dessutom tillkommer alla de nyanlända elever som har försvunnit av skäl som skolorna känner till.

Max Polteg är lärare på gymnasiet Jenny Nyströmskolan i Kalmar och hans verklighet har ändrats mycket de senaste åren när elever plötsligt försvinner.

Utvisade eller förflyttade

– Det kan vara elever som har blivit utvisade eller har blivit snabbt förflyttade till ett annat boende långt upp i landet. Och så har vi de elever som försvinner, som planerar att smita, sticka till ett annat EU-land, säger Max Polteg.

Det kan vara elever som har blivit utvisade eller har blivit snabbt förflyttade till ett annat boende långt upp i landet. Och så har vi de elever som försvinner, som planerar att smita, sticka till ett annat EU-land.

Han har fått insikt i många asylärenden som gäller ungdomar och han upplever att det känns som ett lotteri vilka som får uppehållstillstånd i Sverige.
– Det känns slumpmässigt i bland, jag tror det kan vara viktigt att man får rätt advokat ibland och att det beror på hur samhällsdebatten är just när deras ärende ska tas upp i någon instans, säger han.

"Känns inte bra i magen"

Max Polteg säger att han inte har några problem att sköta själva lärarollen professionellt, men att han många gånger gör saker som går utanför den rollen. Det kan till exempel handla om att förklara för en elev vad som står i ett brev från Migrationsverket.
– Ofta handlar det om ett utvisningsbesked. Och då får man ta det, och det känns inte alltid bra i magen.

Max Polteg är för ett ordnat mottagande av asylsökande och tycker inte det är rimligt att Sverige har öppna gränser. Men han tycker samtidigt att sättet som de unga som redan har varit här i några år hanteras på är "torftigt".
– De har kämpat och lärt sig svenska. Att skicka dem till ett annat land är som att kasta den här investeringen i sjön. Jag ser resurser i de här människorna.

Att skicka dem till ett annat land är som att kasta den här investeringen i sjön.

Max Polteg tror också att det skulle vara annorlunda om de som har makten över att bestämma vilka som ska få stanna i Sverige skulle komma så nära människorna det handlar som han gör.

– Sunda förnuftet skulle få lite större utrymme tycker jag, säger han.

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".