Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Tre landsbygdsskolor hotas av nedläggning

Publicerat onsdag 11 juni 2003 kl 15.08
Det kan bli kraftiga nedskärningar i Eskilstunas skolor och barnomsorg nästa år. Barn- och utbildningsnämnden fattade på onsdagen beslut om att se över en rad verksamheter. Bland annat ska förvaltningen utreda vad det skulle innebära att lägga ned tre landsbygdsskolor, Vallby, Näshulta och Barva skola.
- För oss är det viktigt att skydda personalen i förskolan och skolan och då tittar vi på allt runt omkring. Vi slänger upp alla bollar för att se hur vi kan använda resurserna på ett bättre sätt, säger Jörgen Danielsson (s) ordförande i barn- och utbildningsnämnden. Kraftigt underskott En ny prognos visar på ett underskott på 40 miljoner nästa år inom barn- och utbildning i Eskilstuna. Därför vill barn- och utbildningsnämnden genomföra en rad utredningar inom förvaltningen. Bland annat ska förvaltningen utreda möjligheten att ta bort den nuvarande deltidstaxan inom barnomsorgen. Det skulle betyda att föräldrar som idag har barn på deltid får betala heltidstaxa. Kommunen ska se över möjligheten att spara pengar på att lägga ned tre landsbygdsskolor, Vallby, Näshulta och Barva skola. Antalet elever där minskar, men lokalerna kostar pengar. Färre fritidsgårdar Förvaltningen ska också se över antalet gymnasieutbildningar och fritidsgårdar, utreda möjligheten att ta bort nattdagis för föräldrar som arbetar natt, se över skolskjutsregler så att det krävs längre avstånd mellan skolan och hemmet för att få skolskjuts, se över skolhälsovården i samarbete med landstinget och se över förskolans extraresurser och verksamheten som gäller barn med behov av särskilt stöd. - Det blir mindre pengar kvar i plånboken, vistelsetiden på dagis kommer troligen att öka och kommunen behöver då fler lokaler, säger Jörgen Danielsson. Nämnden vill också effektivisera administrationen, studie- och yrkesvägledningen, se över om det behövs 180 personer anställda i vikariepoolen och effektivisera flyktingundervisningen. Det man försöker undvika är att minska på resurserna till varje enskild förskola, grundskola och gymnasium, men det kan bli aktuellt och skulle med en bantning på 3-4 procent spara uppemot 30 miljoner. Orolig Iha Frykman, moderaterna, är precis om alla andra ledamöter i nämnden med på att utreda verksamheterna, men tycker att landsbygdsskolor kan drivas enskilt eller kooperativt och är orolig för nedlägning av nattdagis och fritidsgårdar. - Fritidsgårdar är en punkt som jag funderar på. Lägger man ner där kommer den kostnaden någon annanstans. (dvs inom socialtjänst och polis. red.anm.) Alla besparingar som drabbar de svaga, exempelvis barn med särskilda behov är inte bra. Nattis har varit en nödvändighet och det är också någonting man måste tänka två gånger på innan vi plockar bort de pengarna. Moderaterna vill hellre ha en elevpeng som följer eleven istället för det system som finns idag med pengar till varje skola. - Jag skulle vilja att man också tittar på det så småningom. Så gott som alla utredningar ska vara färdiga i höst, men vissa av dem kan vara så kontroversiella för den politiska majoriteten att de stoppas redan i augusti när budgetarbetet inför 2004 fördjupas.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.