Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Just nu
Svenskt guld i skidskyttestafetten för herrar.
sörmland

Olika beslut i tingrätterna

Publicerat onsdag 18 februari 2009 kl 06.55

Möjligheten att dömas till vård i stället för fängelse skiljer sig mycket mellan landets tingsrätter. Sannolikheten att få komma till en mindre sinnesundersökning, en så kallad paragraf 7-undersökning, är större i Sörmland än i till exempel Västmanland. Det visar forskning som inom kort presenteras vid Lunds universitet.

Chefen för Eskilstuna tingsrätt, lagman Lars Lindhe, tycker att det är anmärkningsvärt att skillnaderna i landet är så stora, men han säger också att bedömningarna skiljer sig från domare till domare.

– När jag beslutar om det här så ser jag var det kan få för påföljd, ser man att det blir skyddstillsyn eller villkorlig dom då behöver man inte besluta om en paragraf 7- undersöking det är ju trots allt ett ingrepp i den personliga integriteten, menar Lars Lindhe.

Lindhe menar att det också är en resursfråga och att det bara är vissa läkare som gör pragraf 7 undersökningar.

Det är domaren som bestämmer om det ska göras en mindre sinnesundersökning eller inte. Och vissa tingsrätter beslutar om mindre sinnesundersökningar betydligt mer sällan än andra, enligt juristen Anders Villius forskning. Något som påverkar möjligheten att dömas till vård i stället för fängelse.

– Blir man aldrig rättspsykiatriskt undersökt så kan man ju aldrig komma ifråga för vård och då är ju de personerna diskvalificerade från att få vård istället för fängelse, menar Villius.

I framför allt storstäderna, beslutar tingsrätterna om mindre sinnesundersökning i cirka tio procent av brottsmålen. Snittet för hela landet ligger på mellan 2 och 4 procent. I Sörmland görs en mindre sinnesundersökning i cirka 3 procent av brottmålen.

Och det är alldeles för lite, tycker Anders Villius.

– Eftersom man inom kriminalvården sett att det finns många som inte genomgått en rättspsykiatrisk undersökning men ändå uppvisar psykiatriska symptom och det får ju konsekvenser när det gäller lite längre straff, menar Villius.

Ellen Forslund
ellen.forslund@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".