Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
ESKILSTUNA

Landstinget manar till hepatit C-test

Publicerat tisdag 17 mars 2009 kl 14.33

Nu går Landstinget Sörmland ut med en riktad uppmaning till 284 sörmlänningar att testa sig för blodsjukdomen hepatit C. De som får brevet är de som någon gång under perioden 1974-1991 fått ta emot blod som barn. Carl Gustaf Sundin är smittskyddsläkare på Mälarsjukhuset i Eskilstuna och han säger att bakgrunden är att före 1992 kände man inte till blodsmittan hepatit C.

– Då kunde man naturligtvis inte heller testa blodgivare för detta. Då finns det ett antal personer som fått blod vid den tiden som kan fått hepatit C utan att känna till det, säger Carl-Gustaf Sundin.

Anledningen till att landstinget nu valt att spåra upp de som fått blodtransfusioner som barn är att denna gruppen inte alltid är medveten om att de fått blod via blodtransfusion.

Enligt Carl-Gustaf Sundin är det är först de senare åren som sjukvården fått fram effektiva behandlingsmöjligheter mot hepatit C, vilket också gjort att Socialstyrelsen och Landstingen nu väljer att söka upp riskpersoner. I Sverige handlar det om cirka 45 000 personer som fått blodtransfusion i barndomen under 1965-1991.

– Det bästa man kan göra är att gå och testa sig, säger Carl-Gustaf Sundin.

Nyköpingskvinnan Monica Ahlbom smittades med Hepatit C vid en operation men sjukdomen inte konstaterades förrän efter 18 år. Hon tycker att det är bra att landstinget nu går ut och aktivt spårar sådana som kan ha smittats.

Men hon är starkt kritisk till att det inte gjorts tidigare, när läkemedel mot sjukdomen började komma i slutet av 1990-talet. Det skulle ha sparat mycket onödigt lidande, menar hon.

– Det är många som fått hepatit C utan att veta om det och mått dåligt i många men inte vetat varför, säger Monica Ahlbom.

Monica Ahlbom menar att sjukvården borde ha gått ut tidigare och spårat eventuella smittade. Själv gick hon med sjukdomen i 18 år utan att få den konstaterad och när hon fick diagnosen så var det en lättnad även om den behandling hon fått ännu inte lyckats ta kål på sjukdomen.

Hepatit C kan obehandlad ge skrumplever och levercancer, men många botas idag helt. Tidig upptäckt sparar enligt Monica Ahlbom mycket lidande - och kan dessutom minska smittspridningen till exempel finns det risk för smitta om det slarvas med hygien vid piercningar och tatueringar av smittade.

Monica Ahlbom tror att ekonomiska faktorer kan ligga bakom att landstingen inte tidigare gå ut och spårat smittbärrare.

– Behandlingen är kostsam och kostar runt 200 000 kronor per person, säger Monica Ahlbom.

Monica Ahlbom vill jämföra Hepatit C med en annan sjukdom som obehandlad också är dödlig - hiv, där det satsas betydligt mer på information trots att det är betydligt fler som har Hepatit C.

Micael Sternklint
micael.sternklint@sr.se

Per Thyrén
per.thyren@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".