Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Kraftigt nej till euron i Sörmland

Publicerat måndag 15 september 2003 kl 04.16
Det blev en kraftig seger för nej-sidan folkomröstningen om euron. 56 procent röstade nej och 42 procent röstade ja till euron. I Sörmland röstade närmare 55 procent nej och 43 procent ja. Valdeltagandet var lite drygt 82 procent i länet, vilket är något bättre än i landet i genomsnitt.
I Vingåker röstade närmare 64 procent nej, vilket betyder att det är den starkaste nej-kommunen i länet. I Trosa röstade närmare 48 procent ja, vilket är den högsta siffran jämfört med länets övriga kommuner. I Trosa var det mest jämt mellan ja och nej. 50,1 procent röstade nej till euron i Trosa. Valdeltagandet var 82,4 procent i Sörmland jämfört med 81,2 procent i landet. I Eskilstuna var valdeltagandet lägst om man jämför kommunerna emellan. Högst valdeltagande hade Nyköping med 85,1 procent följt av Vingåker med 85 procent. - Jag är jätteglad och jag ska gå ut och springa och skrika ut min glädje. Jag kom hit och trodde att vi skulle förlora, sa Maria Hind Alias, nejförespråkare för miljöpartiet. Hon har märkt att det har funnits en skeptisk inställning till emu: - Det har jag märkt när man gått ut i skolor och pratat med folk. Men när Lindh mördades trodde jag att de osäkra skulle ha röstat ja, men skulle de ha gjort det skulle det ha blivit ett ja. Maktfråga: Riksdagskvinnan Maria Wetterstrand, miljöpartiet: - Jag trodde att det skulle bli jämnare än så här. Många har röstat nej för att de tycker att människors möjligheter att vara delaktiga i demokratin minskar och det blir svårare när makten flyttas längre bort. Riksdagsmannen Per Westerberg, moderaterna, anser att debatten om emu varit "konstig" och att ja-sidan kunde ha skött valkampanjen bättre: - Jag tror att det har varit en ganska förvirrad debatt. Många har känt att påståendena har stått emot varandra och motiven för att säga ja har varit de samma som motiven för att säga nej och där man inte lyckats disikera ut vad det är man är riktigt oense om. "Sverige vänder länder ryggen" Liselott Hagberg, folkpartistisk riksdagsledamot från Nyköping är besviken på valresultatet: - Det är klart att det känns som ett misslyckande. Det jag har känt när jag har varit ute på gator och torg stämmer inte med resultatet, jag har mött många människor som varit positiva. Man kanske tror på något vis att det är tryggare om man säger nej för då har man det som man har det nu. Liselott Hagberg anser att det är synd att Sverige har sagt nej med tanke på EU:s utvidgning: - Det känns tråkigt med tanke på de nya stater som blir nya medlemmar i EU nästa år. Det känns som om vi vänder dem ryggen när vi bara vill vara halvmedelmmar.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.