Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Katrineholm

Färre pedagoger för dyslektiker

Publicerat måndag 5 oktober 2009 kl 12.01
Anne Johansson hjälper Christoffer Pettersson.

Större grupper och mindre tid med läraren. Det är situationen för barn med läs- och skrivsvårigheter på Södra skolan i Katrineholm, där kommunen har sparat in på två specialpedagoger. 

Allt fler barn med läs- och skrivsvårigheter behöver stöd i skolan samtidigt som antalet lärare blir färre. Det hävdar Förbundet för dyslexi i Sörmland. Det gör att läraren inte kan tillgodose varje enskild elevs behov, eftersom undervisningen många gånger tvingas ske i grupp istället för enskilt med lärare. Det här vittnar specialpedagogen Anne Johansson på Södra skolan om.

– Ibland när jag går hem känner jag att jag kanske skulle ha hunnit med honom eller honom lite mer, suttit ner och hjälpt honom, för han kom inte så långt idag som han egentligen skulle ha behövt, säger Anne Johansson. Då känner man sig lite misslyckad som pedagog.

Vi har tidigare berättat om att elever med läs- och skrivsvårigheter inte får tillräckligt med hjälp i skolan på grund av brist på hjälpmedel och lärarresurser. På Södra skolan finns hjälpmedel som talsyntes och fickminnen, men här har alltså två specialpedagoger försvunnit på grund av besparingar. Det gör att specialpedagogen Anne Johansson tillsammans med sina två kollegor får ta större grupper och inte har möjlighet att hjälpa alla som de skulle vilja.

– Skulle vi bli sjukskrivna, vi som jobbar med de här eleverna, så finns det inga resurser att sätta in. Då får de inte den hjälpen som de behöver. Det är en mardröm egentligen.

Eleverna Martin Jonsson och Jesper Granqvist går i årskurs nio behöver extra stöd i skolarbetet. För dem betyder det mycket att studera i mindre grupper istället för att sitta i klassrummet.

– Det är inte lika stökigt som i klassrummet. Man får mycket mer gjort och får mer hjälp.

Om ni inte hade den här extraresursen, hur skulle det gå då i skolan?

– Jag tror att jag skulle behöva gå om ett år, säger Jesper Granqvist.

– Jag skulle nog behöva gå om flera år, säger Martin Jonsson.

– De här eleverna är vår framtid, säger Anne Johansson. Tar inte vi hand om dem när de är barn, så kommer de aldrig vilja ta hand om oss sedan när vi blir gamla.

Evelina Crabb
evelina.crabb@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".