Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
SÖRMLAND

Därför väljer frivården fängelse

Publicerat söndag 24 januari 2010 kl 09.56
Lagman Lars Lindhe i Eskilstuna vill att frivården oftare rekommenderar vård för rattfyllerister.

Det kan vara svårt att motivera rattfyllerister att genomgå en behandling. Det säger Elisabeth Pettersson, chef för frivården i Nyköping, som svar på kritiken från tingsrätterna. Tingsrätterna anser att frivården oftare borde föreslå vård som alternativ till fängelse.

Lagmännen vid Eskilstunas och Nyköpings tingsrätter anser att frivården alltför sällan föreslår vård när de utreder rattfyllerister som står inför rätta. Frivården kan föreslå att tingsrätten dömer ut kontraktsvård istället för att fängelse. Men i Sörmland är det mycket ovanligt.

– Om det framgår vid intervjun att man har någon form av problem och inte är villig att arbeta med det själv är kontraktsvård inte möjligt att föreslå vid en personutredning, säger Elisabeth Pettersson, frivårdschefen i Nyköping.

Frivårdens uppgift är att prata med rattfylleristen och ta reda på vilket straff som lämpar sig bäst för att förhindra att hon eller han återfaller i brott.

Och rattfylleri är ett brott där många återfaller - 20 procent av alla rattfyllerister kör onyktra igen inom tre år. Magnus Widebeck, domare och lagman vid Nyköpings tingsrätt, tycker att frivården oftare borde föreslå vård. Hans erfarenhet är att många rattfyllerister har alkoholproblem.

I Sörmland får fyra procent kontraktsvård. Riksgenomsnittet ligger på åtta procent.

Ändå anser frivårdschefen Elisabeth Pettersson att frivården i Nyköping prövar frågan om vård och behandling korrekt.

Lars Lindhe, domare och lagman vid Eskilstuna tingsrätt, tror att många rattfyllerister förnekar att de har alkoholproblem. Han menar att frivården skulle kunna göra mer för att få onyktra bilförare att se vård som ett alternativ.

– Frivården skulle kunna ställa mer frågor omkring alkoholbruket och kanske bygga upp ett större förtroende med klienten så att de redovisade hur det verkligen ligger till, säger Lars Lindhe.

Men Helena Wahlberg, chef för frivården i Eskilstuna, säger att det är upp till rattfylleristen själv om hon eller han vill gå med på vård - det frivården kan göra är att informera om de alternativ som finns.

En av frivårdsinspektörerna i Eskilstuna påpekar också att många rattfyllerister är försiktiga med att avslöja för mycket om sitt privatliv eftersom det kan det bli svårare att få tillbaka körkortet om man erkänner att man har alkoholproblem.

De som kör rattfulla på andra sidan länsgränsen, i Stockholm, får kontraktsvård i elva procent av fallen, mot Sörmlands fyra procent. En förklaring kan vara att frivården i Stockholm har ett väl utbyggt system för rattfyllerister och många behandlingsalternativ.

Personalen på frivården Fridhemsplan i Stockholm säger att de också har inspektörer som är specialiserade på de här frågorna och att de lägger ner mycket tid på att motivera rattfylleristerna att gå med på vård, eftersom de anser att det minskar risken för återfall.

Men frivårdschefen Elisabeth Pettersson tycker inte att det finns något som behöver förändras i Nyköping.

– Jag kan inte peka på något som saknas eller inte fungerar i dagsläget, säger hon.

Petra Levinson
petra.levinson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".