Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
SÖRMLAND

Arbetet mot hedersförtryck tar fart

Publicerat fredag 29 januari 2010 kl 06.42

Flera kommuner och organisationer i Sörmland har kommit en bra bit på väg när det gäller arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck, enligt Länsstyrelsen. Arbetet har kunnat utvecklas med hjälp av bidrag från staten. En som tidigare fått bidrag är Sherin Abdul Baki som bland annat haft tjejgrupper på ungdoms- och skolenheten Navet i Nyköping.

På Navet i Nyköping finns en verksamhet för nyanlända ungdomar mellan 16 och 20 år. Just nu finns ett 50-tal elever med femton olika språk.

Många av flickorna som kommer till tjejgrupperna på Navet säger att de vill kunna göra samma saker som sina bröder, som att gå till skolan utan sällskap, enligt Sherin Abdul Baki.

Här vill man inte prata om våld utan om hedersproblematik, vilket diskuteras både i tjej- och killgrupper. Och Sherin Abdul Baki berättar hur man ordnat övenattningar för tjejer tillsammans med deras mammor, för att öka förståelsen för kulturskillnaderna.

– Vi kan inte förändra dem men vi kan väcka en tankeställare hos de här mammorna och flickorna, att de i sin tur diskuterar hemma och med sina kompisar och grannar att det här inte är okej. Sedan är vissa saker förbjudna i Sverige, som omskärelse, säger hon.

I år har regeringen gett 900 000 kronor till Länsstyrelsen, som ska dela ut pengarna till olika projekt runtom i Sörmland.

Det var efter mordet på Fadime 2002 som arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck startades upp av dåvarande regeringen. Och bidragen har stor betydelse, enligt Lars-Eric Antonsson, som är samordnare på Länsstyrelsen i Sörmland.

– De är jätteviktiga. Utan sådana här stimulansmedel skulle de allra flesta inte göra någonting, säger han.

Han ger bland annat Eskilstuna, Flen, och Nyköping som exempel på kommuner som kommit långt i arbetet.

– Där har man arbetat upp en struktur för det här och har en handlingsplan och ett nätverk som finns till hands för att hantera de här allvarliga problemen.

Men Lars-Eric Antonsson ser också brister från Länsstyrelsens sida.

– Nu har det varit mest skrivbordsarbete och fördela de här bidragen, ta in rapporter och mycket telefonkontakter. Jag har inte varit ute i verksamheten så mycket, säger han.

Katarina Wahlström
katarina.wahlstrom@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".