Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
SÖRMLAND

Barn i skyddat boende utanför skolan

Publicerat måndag 25 oktober 2010 kl 13.00
"Det är inte bra för barnen om de halkar efter"
(1:26 min)
1 av 2
På de skyddade boendena i Eskilstuna och Nyköping förekommer det att barn inte får lärarledd undervisning. Foto: Hasse Holmberg/Scanpix
2 av 2
Kerstin Györi som är vice ordförande på kvinnojouren Moa i Eskilstuna säger att man på kvinnojouren diskuterat att barn far illa i och med att de inte får gå till skolan. Foto: Ingela Martinsgård/Sveriges Radio Sörmland.

Barn som bor med sina mammor i ett skyddat boende genom kvinnojourer får inte alltid den skolundervisning som de har rätt till.

På de skyddade boendena i Eskilstuna och Nyköping förekommer det att barn inte får lärarledd undervisning, liksom barn på många andra skyddande boenden runt om i landet.

Kerstin Györi som är vice ordförande på kvinnojouren Moa i Eskilstuna säger att man på kvinnojouren diskuterat att barn far illa i och med att de inte får gå till skolan.

– Det är definitivt inte bra för barnen om de halkar efter. Det är ju ett handikapp för dem som de sedan måste ta igen, säger Kerstin Györi.

Ett trettiotal kvinnojourer runt om i landet som Ekot har varit i kontakt med säger att minst 25 barn i skolålder inte har fått undervisning under en längre eller kortare tid det senaste året.

Anledningarna varierar varför vissa barn inte kan gå till skolan. Ofta handlar det om att det inte är tillräckligt säkert. Enligt Kerstin Györi använder den man som hotar kvinnan ofta barnet som ett sätt att nå fram till kvinnan.

Kvinnorna och deras barn brukar oftast bo på det skyddade boendet som mest i några månader, under tiden som hon får hjälp att söka efter nytt boende - antingen i kommunen eller i någon annan kommun.

Både i Eskilstuna och i Nyköping har det hänt att barn då inte har fått lärarledd utbildning i någon månad. Enligt Kerstin Györi försöker någon i personal då att hjälpa barnen med undervisning, men hon ser gärna att kommunen hjälpte till så att en lärare kunde komma och undervisa istället.

– Det skulle vara perfekt om kontakten med skolan var bättre så att vi på kvinnojouren visste att vi hade en resurs att tillgå, säger Kerstin Györi.

Ingela Martinsgård
ingela.martinsgard@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".