Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sörmland

Förseningarna har kostat miljoner

Publicerat måndag 14 mars 2011 kl 06.00
"Det har varit otroligt frustrerande"
(2:15 min)
Vi har räknat antalet pendlare under rusningstiden på morgonen mot Stockholm och på eftermiddagen tillbaka till Eskilstuna. Foto: Maria Iwerbo/Sveriges Radio Sörmland

Förseningarna på Svealandsbanan, mellan Eskilstuna och Stockholm, har kostat samhället mellan fyra och sex miljoner kronor under en månad i vinter. Det visar en undersökning som P4 Sörmland gjort tillsammans med forskare.

Vi har gjort undersökningen tillsammans med Sveriges Radios redaktioner i Västerås och Uppsala. Och där har förseningarna kostat samhället ännu mer. Uppsalapendeln har kostat mer än dubbelt så mycket som Svealandsbanan.

Vi har räknat antalet pendlare under rusningstiden på morgonen mot Stockholm och på eftermiddagen tillbaka till Eskilstuna.

Med hjälp av Oskar Fröidh, forskare i ämnet järnvägstrafik på Kungliga Tekniska Högskolan, har vi fått fram en samhällskostnad på mellan fyra och sex miljoner kronor, under fyra veckor i januari och fenruari. Omräknat på hela året blir det mer.

- Totalt sett visar den här överslagsberäkningen att det motsvarar 25 - 35 miljoner kronor per år, säger Oskar Fröidh.

Forskarna har kommit fram till dessa siffror på förseningar med hjälp av undersökningar och utvärderingar på vad en timme är värd i olika sammanhang. En försenad timme är mer värd än en timme då tåget kommer i tid.

– När det är försenat värderar man förseningstiden högre än när tåget rullar som det ska, Oskar Fröidh.

Förutom de samhälssekonomiska kostnaderna, så kan man räkna in minskade biljettintäkter, kostnader för ersättningstrafik, restidsgaranti och så vidare. Det finns också andra kostnader:

– Förseningar ger minskat tågresande eftersom resenärer väljer andra färdsätt eller reser inte alls.

Och pendlaren Annelie Carlberg menar att tågstrulet är dåligt på många sätt:

– Det är ju ett allvarligt problem, när folk inte vågar pendla. Det låser fast folk och man kan inte ta ett annat arbete.

Hur är det att pendla?

Lämna en kommentar här, eller mejla vår reporter hans.b.andersson@sr.se  

Så gjorde vi:

Vi tog hjälp av sajten Sena tåg, senatag.se, med att ta fram förseningar för perioden 17/1-16/2 för alla tåg mellan Eskilstuna och Stockholm 5:30-9:30 samt Stockholm-Eskilstuna 15:30-19:30 (utom Intercity, x2000 och nattåget från Norrland).

Vi räknade att ett inställt tåg i rusningstid innebar en försening med i genomsnitt 15 minuter. Vi delade den sammanlagda förseningen med alla relevanta tåg som gick då. Detta gav ett genomsnittsvärde för hur försenat varje tåg var.

Vi räknade sedan manuellt hur många som klev på morgontågen från Eskilstuna (då SJ ej släpper resandestatistik), vilket i genomsnitt var omkring 150 personer/tåg.

Sen tog vi hjälp av KTH:s järnvägsforskare Oskar Fröidh med att räkna på samhällskostnaden.

I sin beräkning använde han det värde som brukar användas för förseningstid på tågresor av denna längd, dvs drygt 300 kronor per timma. Han lade också på de schablonkostnader som finns för operatören vid förseningar som restidsgaranti, övertidsersättningar mm.

Den här uppskattningen av samhällskostnaderna för tågförseningarna gäller just dessa rusningstider som ett exempel på hur det kan se ut. För att få hela bilden av tågkaosets följdverkningar skulle man behöva räkna på andra resrelationer än bara Eskilstuna-Stockholm-Eskilstuna samt resande andra tider under veckorna än rusningstiden, liksom för andra operatörer.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".