Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sörmland

De ekonomiska klyftorna ökar kraftigt

Publicerat måndag 9 maj 2011 kl 05.30
"Det är knappt det går runt"
(1:59 min)
1 av 10
Brunnsbacken vid Bellmansplan i Eskilstuna är det fattigaste området i länet. Medianinkomsten år 2009 var 8 600 kronor i månaden bland vuxna över 30 år. Foto: Petra Levinson/Sveriges Radio.
2 av 10
Småbarnspappan Zlatko Salihbasic, som bor i Brunnsbacken och söker jobb som lagerarbetare, tycker att politikerna borde göra något åt segregationen. Foto: Petra Levinson/Sveriges Radio.
3 av 10
Två vuxna med goda inkomster är förutsättningen för att kunna bo i Sörmlands rikaste område, Marielundsfjärden i Marifred, menar Aino Movitz. Foto: Per Thyrén/Sveriges Radio.
4 av 10
Systrarna Tara och Sara Gamal från Fröslunda med kusinen Meis Najeb på en studsmatta i Snälltorpet. Meis Najeb bodde tidigare i Fröslunda, ett av de fattigaste områden i Eskilstuna, men har nu flyttat med familjen till det rikaste området, Snälltorpet. Foto: Petra Levinson/Sveriges Radio.
5 av 10
Chrisina Ulming bor i Eskilstunas rikaste bostadsområde, Snälltorpet. Här var medianinkomsten 27 600 kronor i månaden år 2009. Foto: Petra Levinson/Sveriges Radio.
6 av 10
Marielundsfjärden i Mariefred är Sörmlands rikaste område. Foto: Per Thyrén/Sveriges Radio.
7 av 10
Marielundsfjärden i Mariefred är Sörmlands rikaste område. Foto: Per Thyrén/Sveriges Radio.
8 av 10
Marielundsfjärden i Mariefred är Sörmlands rikaste område. Foto: Per Thyrén/Sveriges Radio.
9 av 10
Marielundsfjärden i Mariefred är Sörmlands rikaste område. Foto: Per Thyrén/Sveriges Radio.
10 av 10
Marielundsfjärden i Mariefred är Sörmlands rikaste område. Foto: Per Thyrén/Sveriges Radio.

De ekonomiska klyftorna i olika bostadsområden i Sörmland har ökat kraftigt. Det visar en granskning som P4 Sörmland har gjort i samarbete med andra redaktioner inom Sveriges Radio utifrån statistik från SCB.

På tio år har inkomstgapet i det rikaste och det fattigaste området i Sörmland fördubblats.

Högst medianinkomst har de som bor i Marielundsfjärden i Mariefred, ett nybyggt område ett par kilometer utanför centralorten. Där var medianinkomsten cirka 31 000 kronor i månaden inkomståret 2009, högre än i något annat bostadsområde i Sörmland, enligt Statistiska centralbyrån, SCB.

Aino Movitz konsult inom riskanalysområdet, är föräldraledig och hemma med sin fyramånaders baby.

– Vi trivs väldigt bra här, vi har bott här i två år. Det är barnvänligt och bekvämt. För oss passar det bra med gångavstånd till Svealandsbanan, eftersom både min man och jag pendlar, säger hon. Hon säger att familjens inkomster gör att de tillhör den övre medelklassen och att det är en förutsättning för att kunna bo i Marielundsfjärden.

– Det är människor med jobb och med goda inkomster som bor här, säger Aino Movitz.

Marielundsfjärden ligger som en avgränsad villa och radhusoas vid Mälaren. Egen badstrand och båtplats ingår.

Snittinkomsten här är mer än tre gånger så hög som i Sörmlands fattigaste område, Brunnsbacken i Eskilstuna.

Där var medianinkomsten bara 8 600 kronor i månaden år 2009, enligt SCB.

I Brunnsbacken, ett hyreshusområde någon kilometer från Eskilstuna centrum, är arbetslösheten utbredd. Få av dem vi träffar har ett jobb och många säger att även deras grannar är hemma på dagarna.

På lekplatsen här mellan husen åker en liten treårig flicka rutschkana. På en bänk i närheten sitter hennes mamma som vill vara anonym:

– Jag har inga inkomster, jag har försörjningsstöd och lever på. Femtusen sjuhundra, det är vad jag och min dotter har att leva för när räkningarna är betalda, säger hon.

Försörjningsstöd räknas inte som inkomst i statistiken och det är en förklaring till den låga medianinkomsten här.

– Kläder kostar, mat, det är knappt att det går runt. Ibland måste vi gå hem till mina föräldrar och äta, och hoppas att man kan få grejor från andra, säger hon.

För drygt tio år sen, 1999, var klyftorna mindre. Då var skillnaden i inkomst mellan det fattigaste och det rikaste området i Sörmland bara hälften så stor som den är idag.

Åsa Bråmå, som forskar om segregation på Uppsala universitet är inte förvånad över att klyftorna ökat, enligt henne så har större inkomstskillnader varit en tydlig trend i Sverige de senaste decennierna.

– De rika har dragit ifrån och det har blivit fler fattiga, och mittenspannet ekonomiskt, har liksom tunnats ut, säger Åsa Bråmå.

Och enligt Åsa Bråmå så påverkar den ökade segregationen människors livschanser.

– Det finns forskning som visar att det går bättre för unga som växer upp i höginkomstområden, och sämre för unga som växer upp i låginkomstområden, säger Åsa Bråmå.

Petra Levinson
petra.levinson@sr.se

Per Thyrén
per.thyren@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".