Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
ESKILSTUNA

Eskilstuna är mest segregerat i länet

Publicerat måndag 9 maj 2011 kl 13.39
1 av 3
Lamin Baldeh och Harun Aden, som bor i Brunnsbacken, tycker att politikerna borde göra mer för att minska segregationen. Foto: Petra Levinson/Sveriges Radio.
Christina Ulming bor i Eskilstunas rikaste bostadsområde, Snälltorpet. Här var medianinkomsten 27 600 kronor i månaden år 2009. Foto: Petra Levinson.
2 av 3
Christina Ulming bor i Eskilstunas rikaste bostadsområde, Snälltorpet. Här var medianinkomsten 27 600 kronor i månaden år 2009. Foto: Petra Levinson.
Systrarna Tara och Sara Gamal från Fröslunda med kusinen Meis Najeb på en studsmatta i Snälltorpet.
3 av 3
Systrarna Tara och Sara Gamal från Fröslunda med kusinen Meis Najeb på en studsmatta i Snälltorpet.

Eskilstuna är Sörmlands mest segregerade stad, när det gäller skillnader i inkomst. I Eskilstunas rikaste stadsdel är medianinkomsten tre gånger högre än i den fattigaste. Det visar vår granskning.

De som bor i de nybyggda villorna i Snälltorpet vid Kronskogen har en medianinkomst på 27 600 kronor i månaden.

I hyreshusområdet Brunnsbacken vid Bellmansplan någon kilometer bort är medianinkomsten bara drygt 8 600 kronor. Det visar siffror från Statistiska centralbyrån, SCB, från inkomståret 2009. Butikschefen Christina Ulming bor i Snälltorpet.

– Det är relativt lugnt, nära naturen och nära city, så det är väl ett ganska bra område, säger hon.

Bland hennes grannar finns militärer, läkare, veterinärer och restaurangägare. Harun Aden är arbetssökande och bor i Brunnsbacken.

– Folk har det inte så bra. Det bor många missbrukare här om jag ska vara ärlig, och låginkomsttagare. Så du kan tänka dig hur det är, säger han.

Det senaste decenniet har klyftorna mellan Eskilstunas stadsdelar vuxit. I de fem områden som var rikast år 1999 steg inkomsterna med i snitt 36 procent fram till år 2009. Samtidigt sjönk medianinkomsten i de fem fattigaste områdena med i snitt fyra procent.

Inkomsterna ökade något i Nyfors och Årby, men sjönk i Brunnsbacken, Fröslunda och Lagersberg. I Brunnsbacken var medianinkomsten 11 565 kronor i månaden år 1999. Tio år senare var medianinkomsten 8 615 kronor i månaden. Många här lever på försörjningsstöd, som räknas som noll i inkomst i SCB:s statistik.

En förklaring till att de fattiga områdena blivit ännu fattigare kan vara att personer som gör karriär flyttar härifrån och att arbetslösa och flyktingar som nyligen kommit till Sverige hänvisas bostad här. Det säger segregationsforskaren Åsa Bråmå vid Uppsala universitet. Och när klyftorna i en stad ökar får det konsekvenser för barnen, säger hon.

– Det finns forskning som pekar på att det går bättre för unga som växer i höginkomstområden och sämre för ungdomar som växer upp i låginkomstområden.

Sextonåriga Meis Najebs bodde förut i Fröslunda, ett av Eskilstunas fattigaste områden, men hennes föräldrar, som är läkare, har nu köpt hus i stans rikaste område Snälltorpet.

– Det är stor skillnad. När jag bodde i Fröslunda var jag alltid ute med mina vänner och tänkte inte på skolan. Men nu är det mer skola, de som bor här vill plugga och utbilda sig, säger hon.

Fråga
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".