Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sörmland

Stora skillnader i flyktingmottagning i länet

Publicerat måndag 6 augusti 2012 kl 16.52
"En tendens som vi tror kommer bli besvärlig i längden"
(1:39 min)

Skillnaderna är stora mellan hur många flyktingar kommunerna i Sörmland tar emot, det visar Länsstyrelsens statistik för åren 2005 till och med 2011. De stora skillnaderna tror länsstyrelsen kan innebära att belastningen på kommunerna blir orättvis.

Tendensen är att skillnaderna dessutom ökar, eftersom många söker sig till kommuner där anhöriga redan bor.

-- Det är en tendens vi tror kan bli besvärlig i längden och som vi skulle vilja bryta om det går, säger Lucie Riad, integrationsansvarig på länsstyrelsen i Sörmland.

Flest flyktingar tar Eskilstuna emot, 2800st mellan 2005-2011. Det motsvarar 50 procent av flyktingarna som kommer till Sörmland kommer även fast Eskilstunas befolkning motsvarar 36 procent av befolkningen i länet. Flen, Katrineholm och Vingåker är kommuner som också tar emot fler flyktingar än kommunens andel av befolkningen i länet. I Nyköping, Gnesta, Strängnäs, Oxelösund och Trosa är det tvärtom, de tar emot en lägre andel än kommunens andel av befolkningen i Sörmland.

Länsstyrelsen skulle gärna se en jämnare fördelning mellan kommunerna och tror ökat samarbete är ett sätt att komma dit.

– Jag tror det skulle vara bra om kommunerna kunde samlas kring en gemensam strategi för hur man ska hantera flyktingmottagandet i länet. Det finns säkert olika saker man kan göra i samverkan med varandra för att underlätta och ta bort de stora skillnaderna. Det kan till exempel röra sig om bostäder, kommunikationer, skolor eller att man har personal som flyttar emellan, säger Lucie Riad.

Men enligt Lucie Riad är det också viktigt att använda sig av de etniska föreningarna som finns i kommunen.

– Man kan till exempel ha goda relationer till de etniska föreningarna som finns i kommunerna, Därifrån får många information och man kan försäkra sig om att den informationen är den rätta informationen, till exempel om arbetsmarknaden och deras chanser att få en bostad, säger Lucie Riad.

Emma Stark

emma.stark@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".