Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
vingåker

Romskt hvb-hem står tomt

Publicerat tisdag 28 augusti 2012 kl 06.00
1 av 2
Katja och Ingrid Blomerus tror att kommunerna är skeptiska till deras verksamhet. Foto: Petra Levinson/Sveriges Radio.
2 av 2
Sven-Erik Hjortgren. Foto: Petra Levinson/Sveriges Radio.

HVB-hemmet Katitizi i Vingåker, som är det första i Sverige som riktat in sig på romska flickor, står tomt. Sedan hemmet öppnade i april har inte en enda flicka placerats där.

Det är socialtjänsten som beslutar om placeringar på så kallade HVB-hem, hem för vård och boende. Hemmen är till för ungdomar som mår dåligt, riskerar att dras in i kriminalitet eller missbruk eller har en svår familjesituation.

När HVB-hemmet Katitzi öppnade i Vingåker i april hyllades det av integrationsministern Erik Ullenhag, som var med på invigningen. Det är det första hemmet i Sverige som riktar sig specifikt till romska tonårsflickor. Här finns både romsk och icke-romsk personal.

Men trots att alla kommuner i landet har möjlighet att placera flickor här står det fortfarande tomt, fyra månader efter starten.

– Vi har försökt marknadsföra oss runtom i landet men har inte riktigt fått respons, säger Katja Blomerus, biträdande föreståndare.

Katja Blomerus tror att det kan finnas en skepsis hos socialtjänsten i många kommuner.

– Det kanske är så att kommunerna inte vill placera romska tjejer på ett romskt hvb-hem. De kanske tänker "måste romer vara speciella när det gäller en behandling också, kan inte ungdomarna placeras på de vanliga hvb-hemmen som är till för alla?"

Sven-Erik Hjortgren, chef för utredningsenheten ungdom i Eskilstuna, känner inte till att det öppnat ett hvb-hem för romska flickor i Vingåker. Han koncentrerar sig på de hvb-hem som kommunen redan har skrivit ramavtal med och just nu finns det inga romska flickor i Eskilstuna som behöver placeras.

Sven-Erik Hjortgren tycker att tanken är god eftersom det kan finnas en misstro mot myndigheter bland romska familjer, men han tror inte att alla romska flickor passar på ett sådant här hem.

– Det finns många kulturer där enskilda försöker bryta sig loss från sin kultur och hitta andra sätt att leva, säger Sven-Erik Hjortgren.

Katja Blomerus håller med om att det kan förekomma.

– Och då fungerar det på ett vanligt hvb-hem för de tjejerna som verkligen inte vill vara där romer finns.

Ingrid Blomerus, Katjas kollega och syster, har själv revolterat mot den romska levnadssättet och flydde till Spanien som ung. Fortfarande bär inte Ingrid Blomerus den traditionella romska kjolen.

Men både hon och Katja tror att de allra flesta romska ungdomar har behov av att tala med någon som vet hur det är att växa upp i en romsk familj. De har båda sett behovet av romsk personal när de jobbat som behandlingsassistenter inom statliga institutioner.

– Det är inte så att vi tänker lära ut de här tjejerna som kommer till oss någon kultur eller hur man lever som rom. Det som vi själva har märkt när vi jobbat är att det är viktigt för ungdomar att det finns romer. De känner en viss trygghet i det, säger Katja Blomerus.

Kanske kan Katitzi få sin första placering snart. Linköpings kommun överväger att placera en flicka på hemmet och personal från kommunens socialtjänst har redan varit på besök och tittat på hemmet. Nu väntar systrarna Blomerus på klartecken.

– Om Linköping tar steget och placerar in en tjej så behöver man inte vara rädd att vara den första, säger Ingrid Blomerus.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".