Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Olika bild av polisbefälets ansvar vid broöppningen

Publicerat tisdag 4 november 2014 kl 15.28
Åklagare Håkan Roswall: Förutsättningarna att använda fast hinder var absolut inte uppfyllda.
(1:46 min)
Hjulstabron. Foto: Jonas Ahlman/Sveriges Radio

I Svea hovrätt hålls det idag rättegång mot den polis som såg till att Hjulstabron mellan Strängnäs och Enköping öppnades under en polisjakt förra vintern. 

Åklagaren och försvarsadvokaten har helt olika bild av vilket ansvar polisbefälet haft.

Två 20-åriga män varav en från Eskilstuna, körde vid tillfället i mars 2013 ner i vattnet och dog. 

Tingsrätten bedömde att det inte var försvarligt att genomföra en broöppning med tanke på risken det medför och att männen var misstänkta för relativt lindriga brott, nämligen bensinstöld och trafikbrott.

Polisbefälet dömdes för broöppningen i tingsrätten för tjänstefel. 50 dagsböter, totalt 14.000 kronor, blev domen. Detta överklagades av försvaret som menar att det varnas för en broöppning på ett väldigt tydligt sätt, vilket gör att det var fullständigt oförväntat att det flyende fordonet skulle köra igenom bommarna.

Polisbefälet som alltså fälldes för tjänstefel i tingsrätten, vill nu frias. 

Åklagare Håkan Roswall påstår att broöppningen använts som ett så kallat fast hinder som enligt regelverket bara får användas vid mycket grova brott som mord t ex. Eftersom killarna i bilen man jagade var misstänkta för bensinsnatteri och att köra med en avställd bil menar åklgaren att den farliga åtgärden inte stod i proportion till brottsmisstankarna.

Johan Eriksson som är specialiserad på att försvara poliser,  siktade än mer än i tingsrätten in sig på att flytta fokus från polisjaktens tragiska utgång, till att plocka isär frågeställningarna på juridisk detaljnivå.

Han  hävdar att  polisbefälet formellt inte fattat beslut om broöppning och att det därför inte varit myndighetsutövning som är straffbar. Dessutom menar Eriksson att broöppning inte är ett fast hinder utan en helt oreglerad polismetod som blivit en slags praxis vid Uppsapolisen.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".