Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Barnfattigdomen i Vingåker ökar

Uppdaterat fredag 12 december 2014 kl 16.30
Publicerat fredag 12 december 2014 kl 10.26
Göran Dahlström (S): Föräldrarna måste få ett jobb att gå till.
(1:25 min)
Familj ute och går. Foto: Jonna Spiik/Sveriges Radio.
Foto: Jonna Spiik/Sveriges Radio.

Barnfattigdomen i Sörmland minskade något i flera kommuner 2012, men ligger fortfarande på en hög nivå och i Vingåker ökade den, visar Rädda Barnens årliga rapport.

I övriga kommuner har den legat still eller minskat något mellan 2011 och 2012. I Gnesta, Oxelösund och Katrineholm minskade barnfattigdomen.

Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll var 2012 störst i Eskilstuna med en andel på nästan 22 procent.

Eskilstuna rankas på 286:e plats av de 290 kommunerna. Trosa, som har minst andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll med 5 procent, rankas på plats 13. 

Andelen barn i Flen är lite drygt 20 procent och i Katrineholm lite drygt 19. Det är också i Katrineholm, Flen och Eskilstuna som arbetslösheten i Sörmland är högst.

I Sörmland var andelen barn i ekonomiskt utsatta familjer 15,8 procent både 2011 och 2012.

Rapporten visar att barnfattigdom är mer än fem gånger så vanligt i familjer med utländsk bakgrund.

Under drygt tio år, från 1997 till 2007, skedde en generell välståndsökning i Sverige, skriver Rädda barnen i rapporten. Barnfattigdomen minskade då, från 22 procent till 11 procent, enligt organisationen, som menar att det ökade välståndet under denna period inte kom alla barnfamiljer till del, framförallt barn i familjer med utländsk bakgrund och barn till ensamstående föräldrar. De ekonomiska skillnaderna under 2000-talet har ökat, enligt rädda barnen.

Några slutsatser i rapporten:

  • Den ekonomiska utsattheten bland barn och deras familjer minskade.
  • Barnfattigdomen har minskat generellt i Sverige mellan 2011 och 2012.
  • Det finns fortsatt stora skillnader i ekonomiska uppväxtvillkor mellan barn med svensk respektive utländsk bakgrund. Närmare vart tredje barn med utländsk bakgrund lever i ekonomisk fattigdom, jämfört med fem procent av de barn som har föräldrar som är födda i Sverige.
  • Bland barn med utländsk bakgrund har andelen som lever i ekonomisk utsatthet minskat med 0,7 procentenheter mellan 2011 och 2012, mer än för barn i befolkningen som helhet.
  • I 162 av Sveriges 290 kommuner har barnfattigdomen minskat under 2012.

Rädda barnen har definierat barnfattigdom genom att mäta andelen barn i familjer med så kallad låg inkomststandard och dels barn i familjer som lever på försörjningsstöd.

"Oavsett vilken regering som tillträder senare i vår behövs nya angreppssätt för att på allvar komma åt barnfattigdomen. Behovet av ett politiskt helhetsgrepp är avgörande och vi menar att det krävs en full översyn av den ekonomiska familjepolitiken. Vi är övertygade om att både stat och kommuner tydligare måste sätta mål för sitt arbete mot barnfattigdom och att alla kommuner tar fram".
Agneta Åhlund, chef för Rädda Barnens Sverigeprogram

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".